Monas väska har ju stått i centrum. Ett tag slog den ut Haiti i rapporteringen. Något måste göras och jag fann en lösning i historien: KF:s basvaror.
 

 

En tid i världen lanserade Kooperativa Förbundet en baskostym. Den gick att köra i tvättmaskin och kunde sedan dropptorka. Baskostymen var prydlig utan att sticka ut. Man kunde bära den på arbetarekommunens sjuttiofemårsjubileum och kusinens bröllop. Om man tar fram basvaror – basväska, basklocka, basskor, bassmycken, basluvor – kan man undvika att det uppstår debatter om vad företrädare kan ha på sig utan att gå över gränsen.

Den som senast uppmärksammade KF:s baskostym var nog Göran Persson. Han sa att Kim Jung Il i Nordkorea när de träffades var klädd i något som liknade ett mellanting mellan just baskostymen och en träningsoverall.

Ödesdiger Rolex
En förklaring till att jag ratats till riksdagen är sannolikt att jag var oförsiktig nog att bära en gåva på armen. Ett Rolexur, mycket elegant. Valberedningens ordförande såg på klockan och sedan på mig. ”Ja, Swedenmark, plats 49 är vikt för dej”, blev beskedet i luren några veckor senare. Med den placeringen hade jag inte ens blivit invald i Albanien på den gamla tiden.

Valberedningen kunde ju inte veta att det Rolexur jag bar var en kopia, inköpt för en billig penning i en obskyr stad i Paraguay som specialiserat sig på att kopiera märkesvaror. För övrigt slutade urverket att fungera efter tjugotvå minuter.

Ett före detta statsråd (S) kom en gång till Malung, den svenska skinnhandelns huvudort, och hade på sig en lång läderrock. Det gillades av ortsborna. Men så la ministern ifrån sig rocken på ett bord och på den lilla tyglappen stod MADE IN ARGENTINA. Så det där med kläder och politik är inte något nytt.

Den kompetente boxaren Jack Dempsey engagerades under första världskriget för att locka fler till krigsmakten. Nationens hjälte stod vid ett städ och gjorde sin hjälteinsats. Det var bara det att de blanka lackskorna stack fram under jobbyxorna. Vilken smed har välputsade lackskor på jobbet?

Moderat unikabox
Men åter till väskor. Mitt livstidsbehov tillgodosetts av Rörelsen. På kongresser av olika slag som jag bevakade delades det ut pressmaterial i portföljer, kassar eller väskor som sedan fick tjänstgöra i vardagen.

Moderata valstrateger funderar nu på hur de ska utnyttja väskdebatten. Kanske det nya arbetarepartiets ledare kommer att bära en brun unikabox med läderram där han förvarar tal, en lemonad och mobilen. Helst då en nött och sliten unikabox så det inte blir en repris på det där med Dempseys lackskor. Men då måste Fredrik ta av sig sin Longinessklocka för närmare 80.000 kronor och köpa någon robust variant på Ur & Penn.

Nästa vecka: Göran Hägglunds Bangu Jamp & Anders Borgs frisyrskola.

Ha det nice!

 

 

Peter Swedenmark