TCO:s chefsjurist Ingemar Hamskär skulle gärna se att förebyggande arbete mot ojämlika löner lämnades över mer till parterna. ”DO:s tillsyn är inte särskilt effektiv. Skulle facket få verktyg på det här området skulle det flåsa företagen i nacken.” Unionen driver årliga lönekartläggningar som en del i avtalsrörelsen.
 

Efter ett år med ny lag och ny myndighet släpar tillsynen av lön och kön efter. DO hinner inte granska lönekartläggningar. Risken är att arbetsgivare struntar i jämställdhetsarbetet, anser TCO:s chefsjurist Ingemar Hamskär.

– Det har varit högt tryck under året. Nya DO fick ärva gamla ärenden från samtliga myndigheter samtidigt som det var en stor tillströmning av nya individärenden. Det har lett till att vi inte inlett några granskningar som till exempel Jämo gjorde, säger Sherlot Jonsson på diskrimineringsombudsmannens tillsynsavdelning.

Ett individärende är en enskild person som anser sig diskriminerad.

Lönekartläggning och jämställdhetsplaner å sin sida tillhör det förebyggande arbetet som också är en del av lagen.

DO genomförde cirka 15 granskningar av arbetsgivare under förra året. Det kan jämföras med närmare 570 stycken mellan 2006 och 2008 när Jämo gjorde sin så kallade miljongranskning.

– Regeringen har sänkt ambitionsnivån på jämställdhetsarbetet rejält och slagit undan benen på ett av de mer effektiva arbetsrättsliga verktyg vi har haft. Risken är att även ambitiösa arbetsgivare slår ner på takten, säger TCO:s chefsjurist Ingemar Hamskär.

Sänkta krav
Den 1 januari 2009 bildades den nya myndigheten DO genom att jämställdhetsombudsmannen, ombudsmannen mot etnisk diskriminering, handikappombudsmannen och ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning slogs samman.

De olika lagarna fördes också samman till en diskrimineringslag. Kraven på hur ofta arbetsgivare skulle göra lönekartläggningar sänktes då från varje år till vart tredje.

Och från att det omfattade alla arbetsplatser med minst tio anställda till att gränsen går vid 25 anställda eller fler. Det samma gäller jämställdhetsplaner.

Från fackligt håll hade man enligt Ingemar Hamskär hellre sett att de delar av den nya lagen som handlar om förebyggande arbete blev semidispositiv – att parterna kan göra avsteg från lagen som till exempel vid las.

– Då kunde DO:s tillsyn renodlas till arbetsplatser utan kollektivavtal, och att agera rådgivande och blåslampa på parterna, säger Ingemar Hamskär.

Dubbelt straff
Redan i dag kan parterna föra in avtalsbestämmelser om till exempel lönekartläggning. Men det gör få arbetsgivare eftersom de riskerar dubbelt straff.

– Dagens regler är kontraproduktiva. En arbetsgivare med aktiva åtgärder mot diskriminering riskerar både skadestånd för avtalsbrott i Arbetsdomstolen och att DO dundrar in och drar samma ärende för Nämnden mot diskriminering, säger Ingemar Hamskär.

En utredning om hur effektiva lönekartläggningar och andra förebyggande åtgärder är ska vara klar den 2 februari. Ingemar Hamskär är en av experterna som just lämnat sitt yttrande till utredningen.

– Man kommer att sänka ambitionerna ytterligare genom att urholka bestämmelserna ännu mer. Vi är många som är frustrerade och tycker att jämställdhetsfrågorna gått i stå sedan Jämo och jämställdhetslagen försvann.

 

 

FAKTA / Lönekartläggningar
53 procent av företagen genomför inte den kartläggning lagen kräver.
40 procent av de företag som genomför kartläggningar upptäcker osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män.
Löner

  • Ser man till total genomsnittslön tjänar kvinnor 84 procent av mäns löner.
  • En kvinna tjänar 93 procent av en manslön om hänsyn till exempelvis yrke, utbildning och ålder.
  • Skillnaderna i lön mellan kvinnor och män har inte minskat nämnvärt sedan början av 1990-talet.

Lagen

  • Diskrimineringslagen trädde i kraft den 1 januari 2009.
  • Två nya diskrimineringsgrunder (ålder och könsöverskridande identitet eller uttryck) tillkom.
  • Den gäller också inom fler områden som: allmän sammankomst och offentlig tillställning, värnplikt och civilplikt, offentlig anställning samt all utbildningsverksamhet.

Källor: Undersökning från Unionen där 1 000 klubbar deltog, 2009 (om lönekartläggninar, 
 Medlingsinstitutet , Diskrimineringslagen