Globaliseringen ger en ökad efterfrågan på arbetskraft – och därmed högre löner i Sverige. Akademikerfacket Saco ser positivt på en världsvid arbetsmarknad.

Många, inte bara i Sverige, oroas över globaliseringen av världsekonomin. Konkurrens från låglöneländer, med lönedumpning som följd, är bara en av de negativa effekter som sägs hägra vid horisonten.

Saco-ekonomerna Lena Granqvist och Håkan Regnér presenterade i dag, torsdag, en rapport där de tittat närmare på globaliseringen och dess effekter. Resultatet är inte nattsvart, tvärtom.

Gammal globalisering
De konstaterar bland annat att globalisering inte är ett nytt fenomen.

”En internationalisering har pågått ända sedan länder en gång i tiden började handla med varandra, och nya länder har successivt integrerats i världsekonomin”, skriver de i rapporten.

Som ett exempel tar de Japans utveckling: Från att under mitten av förra seklet varit ett låglöneland har landet nu några av världens mest välutbildade arbetstagare. Enligt rapportförfattarna oroades västvärlden även då över en framtida konkurrens från de japanska arbetarna. Men utvecklingen blev en annan.

”Japans inträde i världsekonomin ledde inte till lägre reallöner i övriga världen, utan lönerna steg både i Japan och i övriga världen”, skriver de.

Ger högre löner
Rapportförfattarna vill med det exemplet lugna dem som oroas i dag då de kinesiska och indiska ekonomierna växer så det knakar. Granqvist och Regnér tror i stället att det kommer att gynna vår arbetsmarknad, främst akademikernas.

”Inkomstökningarna i de nya länderna kommer att öka efterfrågan på svenska produkter. Detta kan i sin tur medföra ökad efterfrågan på arbetskraft – och ge högre löner i Sverige. En sådan utveckling skulle inte stämma med den hotbild som ibland målas upp”, skriver de.

Men de bifogar också en brasklapp till sin argumentation:

”Det är dock möjligt att Kina, Indien och länderna i Central- och Östeuropa på grund av sin storlek kommer att utsätta världsekonomin för en unikt stor chock.”