Det har varit en hel del ifrågasättande av det som vi kallar granskningsarvode på senare tid.

Granskningsarvodet är bra för både arbetstagare och arbetsgivare. Det är en koll på att företagen följer avtalets regler angående lön. Företagen vet att så länge granskningen finns skall de inte kunna konkurrera med löner och arbetsvillkor.

Företag som har kollektivavtal blir ibland utsatta av konkurrens från företag som försöker smita ifrån att ha kollektivavtal. Det är Byggnads uppgift att få dem till att teckna avtal och lämnar in löneuppgifter så att vi kan kontrollera att de betalar den lön som är avtalad.

Vitsen?
Varför är det ingen som ställer frågan: Vad tjänar Sveriges Byggindustrier på att granskningen i frågasätts? Det har funnits underskrivna avtal sedan 1976 mellan svenska byggnadsarbetarna och Sveriges Byggindustrier där granskningen ingår! Ändå betalar Sveriges Byggindustrier advokater i Europadomstolen för oorganiserade arbetare som aldrig har betalat något granskningsarvode .

Är detta ett sätt som skapar förtroende för ingångna avtal?Den stora frågan är om vi som privatpersoner vågar ingå avtal med företag som är med i Sveriges Byggindustrier. Står de för vad man kommer överens om?

Enkla regler
Är man inte nöjd med ett avtal så skriver man inte under. Så är det i verkliga livet. Granskningsarvodet är ingen förutsättning för att få arbete, men om alla följer kollektivavtalets regler med avtalsenlig lön kan företag lämna anbud som är konkurrensneutralt när det gäller lön och arbetsvillkor.

Till sist vill jag fråga de som är oorganiserade om det inte vill att kollektivavtalets regler skall gälla även dem? Glöm inte att granskningarvodet står i avtalet liksom semesteravtalet, reseersättning, arbetstid, med mera. För vill de inte att den ena regeln skall gälla kan man ju undra om de även skall omfattas av övriga regler i avtalet.

Ronny Karlsson
Byggnadsarbetare,Olsfors