SN förklarar avhoppet
I lördags eftermiddag var Handels och Svensk Handel redo att teckna ett treårigt avtal värt 12,6 procent plus en pensionsuppgörelse. Men Svenskt Näringsliv sa stopp och nu hotar strejk.
– Samtliga branscher har gjort tummen ned, säger Svenskt Näringslivs vice vd Jan-Peter Duker om den uppgörelse som parterna var redo att underteckna i lördags.
De strandade förhandlingarna och signaler om högre löneökningar än vanligt fick de svenska räntorna att stiga på förmiddagen i dag, måndag, skriver TT.
I eftermiddag ska Handels redovisa omfattningen av sitt konfliktvarsel och sympatiåtgärder från LO.
Jan-Peter Duker hoppas att medlarna på statliga Medlingsinstitutet förklarar för parterna att de inte kan sluta ett avtal 30 procent över industrinormen.
LO:s sätt att ställa krav i kronor i stället för i procent ger han inte mycket för. Han påpekar att till exempel Konjunkturinstitutets beräkningar av vad samhället tål i fråga om löneökningar alltid räknas i procent.
– Det är klart Medlingsinstitutet det gör det. Det handlar ju om det totala löneutrymmet, som det beräknar till 4,5 procent. Vi vill utjämna inom ramen för detta, säger Handels förbundsekonom Stefan Carlén och tycker att Handels tar ett stort samhällsekonomiskt ansvar.
Normen från LO
Normen är LO-samordningen och den samhällsekonomiska analys som gjordes innan avtalsrörelsen drog igång, inte industrins avtal, anser han.
– Skulle man tycka att det är procenten som avgör så kan man aldrig utjämna några löneskillnader, säger han.
Procenttalen är ingen exakt vetenskap, anser Jan-Peter Duker. Om arbetsgivaren gör andra vinster kanske lönenivån kan hamna lite högre, som förra gången handeln skrev avtal.
Vill decentralisera
Almegas vd Jonas Milton sitter med i Svenskt Näringslivs beredningsutskott och medverkade i går, söndag, till beslutet att flytta avtalsförhandlingarna ett steg uppåt i hierarkierna.
Han är för en decentralisering av lönebildningen.
– Hur vi än gör så blir det fel, säger han.
För även om han egentligen vill göra lönebildningen så lokal som möjligt, och inte gillar att ett avtal ska vara norm för andra branscher, så måste han förhålla sig till den verklighet som råder, anser han.
– Handeln går som tåget. Skulle jag få garantier för att avtalet inte används som norm för till exempel städbranschen skulle jag gå med på det direkt.
Annan teknik
Att det ska vara jämställda löner är så självklart att det inte ens behöver uttalas, anser han.
Han är enig med LO om målet, säger han. Men inte om tekniken.
Hans eget recept är en ökad konkurrens om duktiga medarbetare: fler arbetsgivare i den offentliga sektorn till exempel. En individuell lönesättning gynnar också kvinnorna.
– Då kommer kvinnorna bättre upp än när stora direktörer sitter i Stockholm och sätter löner, säger han.
FAKTA: Det strandade avtalet
Handelns strandade avtal innebär löneförhöjningar på 12,6 procent plus en pensionsuppgörelse, som enligt Dag Klackenberg är så liten att den knappt märks.
Detaljhandeln (butik): Lönehöjningar på 812 kronor per år i snitt, vilket motsvarar 4,34 procent. Genomsnittslön 17.914 kronor.
Partihandeln (lager): Lönehöjningar på 763 kronor, 3,66 procent. Genomsnittslön 20.112 kronor.
Industrins uppgörelse är värd 9,6 procent plus en pensionsuppgörelse.
Teknikavtalet: Genomsnittslönen är 21.500 kronor och nya avtalet innebär 2.016 kronor på tre år, 672 kronor per år i snitt.