Debatten fortsätter om vilken verkan domen från Europadomstolen för mänskliga rättigheter har.

Advokat Jan Södergren, som drev målet för de fem oorganiserades räkning i Europadomstolen, och hans byrå funderar tillsammans med andra byråer på möjligheten att gå vidare med ytterligare en rättslig process.

Då skulle ett antal oorganiserade byggnadsarbetare kräva tillbaka arvoden sedan tio år tillbaka. Jan Södergren har beräknat att summan kan uppgå till cirka 311 miljoner kronor. Ett 30-tal arbetare har hört av sig, uppger han.

Oklar motpart
Stämningen ska ske i svensk tingsrätt som i ett vanligt skadeståndsmål. Men först måste ett mål dras för att klara ut vem som är skadeståndsskyldig: staten, arbetsgivaren eller Byggnads.

– Mycket talar för att det är Byggnads. När kollektivavtalet slöts 1976 så bestämdes att Byggnads har ansvaret för skadestånd om det blir en tvist om granskningsarvodet, säger Jan Södergren.

Långsökt förhoppning
Professorn i folkrätt vid Uppsala universitet Iain Cameron anser emellertid att det är ganska långsökt att tro att Europadomstolens domar kan användas för att få skadestånd för något som hänt tio år tillbaka.

I allmänhet har en sådan dom ingen retroaktiv verkan för privaträttsliga förhållanden. De svenska domstolarna är inte förpliktade att ge skadestånd eller beordra återbetalning av löner för oorganiserade arbetstagare, skriver Iain Cameron i nyhetsbrevet EU & arbetsrätt.

Statens ansvar
Staten måste emellertid se till att liknande kränkningar som de fem oorganiserade byggnadsarbetarna hos LK Mässinteriör råkade ut för inte sker i framtiden, enligt Iain Cameron.

Han ser samtidigt en komplikation i att domstolen kommit fram till att fackets faktiska granskningskostnader kan dras av från oorganiserade även fortsättningsvis.