Uppgörelserna inom industrin är bara början på denna heta avtalssäsong när drygt 2,8 miljoner anställda ska få besked om sina nya löner och villkor. LO-Tidningen frågade fackens ordföranden, vare sig de har slutit sina avtal eller laddar för den fortsatta avtalsrörelsen, vad de första uppgörelserna betyder.

Här är deras svar på frågorna:
1. Blir teknikavtalet en bra norm för den fortsatta lönerörelsen?
2. Teknikavtalet innehåller inga jämställdhetspotter. Vad betyder det för möjligheterna att nå jämställda löner bland dina medlemmar?

Stefan Löfven, ordförande, IF Metall:
1. – Skogs- och träfackets två och IF Metalls fem avtal är en bra norm för den fortsatta lönerörelsen.
 2. – Det går bra för höjningen av lägstalönerna är det mest träffsäkra sättet att komma åt orättvisa löneskillnader mellan könen för våra avtalsområden.

Ulf Bengtsson, ordförande, Sveriges Ingenjörer:
1. – Ja, vi har hittat en balans mellan en vettig löneutveckling och företagens utvecklingsmöjligheter.
2. – Att arbetet som vi påbörjade i förra avtalet ska fortsätta. Vi har medvetet inte fastställt en siffra eftersom en sådan kunde bli begränsande i lokala förhandlingar.

Mari-Anne Krantz, ordförande, Sif:
1. – Absolut, vi har satt ett märke med ett bra avtal som ger reallöneökningar, individgarantier och kraftigt höjda lägstalöner.
2. – Vi anser att det mest effektiva sättet att komma åt osakliga löneskillnader är ett samarbete mellan företag och fack på lokal nivå. I det nya avtalet är vi överens om att arbetet med det tidigare framtagna materialet för att hjälpa de lokala parterna i arbetet med lönekartläggning, ska fortsätta och utvecklas för att nå bättre jämställdhet.

Ylva Thörn, ordförande, Kommunal:
1. – Bra att de rott ett avtal i hamn. Vi har inom LO-samordningen kommit överens om att det ska vara vägledande och jag tror att det blir en bra grund att gå vidare från.
2.– Vi är överens i LO-samordningen om relativa löneförändringar. Varje förbund kan satsa på sitt sätt och IF Metall har valt lägstlöneökningar. Vi har våra satsningar och både LO-samordningen och IF Metall står bakom kraven som vi fortsätter att driva.

Ella Niia, ordförande, Hotell- och restaurangfacket:
1. – Vi får se, det ska ju upp i LO-styrelsen. Jag känner ingen oro. Jag vet att kolleger har kritiserat avtalet, men jag ser inga problem utifrån de yrkanden vi har lagt.
2. – Ingenting skulle jag vilja säga. Det här är ju det avtal som IF Metall antagit. Vi har i våra yrkanden tagit de utrymmen som finns i samordningen. Det handlar om att minska gapet mot industrin och att ändra värderingarna inom branschen. Vi måste börja diskutera om hotellstäderskor och vaktmästare gör ett arbete med lika värde.

Bengt Olsson, ordförande, HTF:
1. – Det vet jag inte. Det är väl inget som lägger hinder för oss. Vi har gått ut med lite högre krav med tanken att vi har en lägre genomsnittslön än tjänstemännen i industrin. Men det är klart, det blir ju en riktlinje ändå.
2. – Det kan inte tas som intäkt för att jämställda löner inte skulle finnas med hos oss. Vi har ju 63 procent kvinnor, så det är naturlig för oss att jobba med kvinnornas löner. Viktigt blir att fullfölja diskussionerna om jämställda löner i den lokala lönebildningen.

Hans-Olof Nilsson, ordförande Livs:
1. – LO:s styrelse ska avgöra vilket avtal som blir norm. Jag vill ta diskussionen där innan jag tar den utåt. Nivån är ganska väntad, men i minsta laget.
2. – Det påverkar inte oss något särskilt. Vi har valt samma modell som IF Metall med en låglönesatsning. Jämställdhetspotten skulle kunna innebära att kvinnor som tjänar mer än våra kvinnor skulle få mer och det kunde vi inte försvara.

Jan Österlind, ordförande, Grafikerna:
1. – Det ska LO-styrelsen ta ställning till. En viss normering tror jag att det blir, utan att värdera den. Däremot är inte avtalsperioden normerande. Den ingår inte i samordningen utan är en öppen fråga.
2. – Vår avsikt är att använda satsningen på lägstalöner även i våra avtalskrav. Det är bäst för oss att välja den modellen, men jag har full förståelse för att kvinnodominerade förbund använder jämställdhetspotter.

Kjell Dahlström, ordförande, Skogs- och träfacket:
1. – Parallellt med teknikavtalet har vi slutit en liknande uppgörelse och det är klart vi tycker det är bra. Inte bara teknikavtalet ska fungera som norm utan alla slutna uppgörelser inom industrin.
2. – Vi har fått en rejäl höjning av lägstalönerna. Det funkar som kvinnosatsning. Nu ska de kvinnodominerade sektorerna gå fram med högre krav, och våra avtal är inget hinder för det.

Christin Johansson, ordförande, SSR:
1. – Vi har lagt våra yrkanden och kommer att förhandla utifrån dem, det är inget vi går tillbaka och ändrar nu. Vi står fast vid de krav vi har ställt sedan tidigare.
2. – Eftersom vi inte har potttänkandet alls utan anser att man måste utveckla den lokala lönebildningen för att komma åt strukturella löneskillnader så påverkas inte vi av att industrin inte använder potter.

Hans Tilly, ordförande, Byggnads:
1. – Det är hyfsat med 10,2 procent. Sedan beror det på vad man får med sig mera i förhandlingarna. Däremot är betalningen av pensionen inte alls bra.
2. – Det är inte bra för att nå jämställda löner. I bygglagen har vi dock likalön, men hos oss är det vissa grupper, som byggstädarna, som ligger lågt. Det är mer ett låglöneproblem än ett jämställdhetsproblem.

Lars-Anders Häggström, ordförande Handels:
1.  –&thin
sp;Jo, men det är helt okej. Det första avtalet ska vara norm om det är av betydan-de karaktär, och det är det. Men det har ingen jämställdhetsprofil, så där kan avtalet knappast bli normen.
2. – Att vi får jobba hårt i den frågan. Där finns det ingen norm alls, det får ju bli de som är först ut där. Vi förhandlar efter den metoden.

Stig Larsson, ordförande, Elektrikerförbundet:
1. – Det är för lite lönepåslag för ett treårigt avtal. Dessutom har IF Metall släppt en hel del av kraven från LO-plattformen, bland annat blir arbetstiden mer flexibel.
2. – Med vårt ackordslönesystem tjänar alla lika. Men det hade varit bra med jämställdhetspott i teknikavtal. Det skulle vara en tydlig markering att facken vill jobba med kvinnors löner.

Per Winberg, ordförande, Transport:
1. – Jag tycker att det är en för låg nivå. Det går fantastiskt bra för industrin. Med tanke på vilka signaler de sänder ut till aktieägare och styrelseledamöter så känns det futtigt att erbjuda de anställda så lite.
2. – Det är en del där teknikavtalet inte kan vara normerande. Vi har ett samordningsbeslut på området och där ska vi stödja varandra. Det gäller även IF Metall.

Lars-Åke Lundin, ordförande, Målarförbundet:
1. – Ja, teknikavtalet blir en hygglig norm – särskilt med tanke på stabilitet och det viktigaste målet reallöneökningar. Vi kommer dock att hålla fast i LO-plattsformens krav på 3,9 procents påslag.
2. – Ingen betydelse för oss. Vi kom inte åt någon jämställdhetspott i LO-modellen.

Hans Öhlund, ordförande, Fastighetsanställdas förbund:
1. – Det är svårt för oss att svara på, eftersom vi inte sett hela avtalet. Det blir fel att bara fokusera på löneökningarna, man måste se helheten.
2. – Vi har krav på jämställdhetspotter och det tänker vi fortsätta att driva.

Janne Rudén, ordförande, Seko:
1. – Ja. Det är bra utgångspunkt för LO att diskutera vidare från.
2. – Det saknar betydelse. Där vi har mycket kvinnor kommer potterna att bli betydelsefulla ändå, och vi räknar med full uppslutning kring det.

Jan-Henrik Sandberg, ordförande, Pappers:
1. – Det får normerande verkan, men vi hade hoppats att det skulle ligga lite högre.
2. – Att IF Metall valde att inkludera jämställdhetspotten i låglönesatsningen var ingen nyhet. Vi har gjort ett annat val och tillämpar potterna, men vi är mitt uppe i förhandlingarna nu, så vi får se hur det går.

Eva Nordmark,  ordförande, SKTF:
1. – Ja, det visar att vårt löne-yrkande ligger rätt i förhållande till de strukturella förändringar vi vill göra.
2. – Inget. Vi kommer att dri-va våra krav på jämställdhet oavsett vad teknikavtalet innehåller för jämställdhetssatsningar.

Annette Carnhede, ordförande, ST:
1. – Det tycker jag. Det är bra som utgångspunkt även om våra avtal inte är uppbyggda enligt samma modell som industrins.
2. – Det har ingen som helst betydelse. Vi tror inte på jämställdhetspotter utan vill ändra på osakliga löneskillnader genom lokal lönebildning.

Katarina Ellemark
Göran Jacobsson
Charlotta Kåks Röshammar
Johanna Wreder