För Sofia Danilovic på Intersport i Kungens kurva har facket aldrig varit något alternativ. Det fungerar bra på arbetsplatsen och hon tror inte hon skulle ha någon användning av facket.
– Min känsla är att det kostar mer än det smakar, säger hon.

Hon är 21 år och har arbetat extra på Intersport i drygt fyra år. Nu läser hon på ekonomlinjen också. Ingen har försökt få med henne i facket sedan hon började i sportbutiken. Däremot stötte hon på Handels när hon arbetade på en stor klädkedja och där tycker hon nog facket behövdes, eftersom arbetsgivaren var besvärlig.

– Jag vet inte så mycket om facket, men jag tänker mig att det är till för att lösa konflikter med arbetsgivare. Här ser jag inga sådana problem. Butiken följer alla avtal.

De flesta av hennes kompisar studerar inte, utan arbetar bara. Ingen av dem är med i facket. Hon känner till att det finns en diskussion om ob-ersättning och att arbetsgivarna vill ta bort den. Det vill hon absolut inte ska hända. Efter ekonomlinjen tänker hon sig ett arbete på bank. Hon har ingen uppfattning om hon ska vara med i facket då, när arbetet inte längre är ett extrajobb.

Fallande tal
Jerry Adbo är ungdomsombudsman i LO-distriktet i Stockholm. Han kan se fallande medlemstal för facken i Stockholm. Det är framför allt på de små arbetsplatserna och bland unga facket har problem. En förklaring är att människor etablerar sig senare på arbetsmarknaden.

– Många säger att de bara har ett tillfälligt jobb och att det därför inte är någon idé med facket. Men det är ju de med otrygga anställningar som mest behöver facket, säger han.

I Stockholmsområdet har Hotell- och restaurangfacket störst problem att rekrytera. Även Handels och Kommunal har låg organisationsgrad. För byggfacken är det tvärtom. Där är organisationsgraden mycket hög bland unga.

I närheten av Intersport i Kungens kurva, hos konkurrenten Stadium, arbetar Sanna Lignell. Hon har varit med i facket men gick ut när avgiften höjdes vid årsskiftet.

Ingen användning
– Jag tror inte jag har någon nytta av facket för att jag har så bra kontakt med chefen och mina medarbetare på jobbet. Facket kanske behövs på andra arbetsplatser, säger hon, som också berättar att bara några få i butiken är med i Handels.

Hon är 22 år och har arbetat i Stadiumbutiken sedan 2002. I början jobbade hon extra och nu har hon ett vikariat, som förnyas var fjärde månad. För henens del är nog en fastanställning på gång, tror hon.

– Jag har läst mycket om facket och jag är helt enkelt inte intresserad, säger Sanna Lignell.
Dessutom anser hon att facket fungerar dåligt. När hon ringt och haft frågor har hon fått vänta i telefonen nästan en timme.

FAKTA: Medlemstappet i LO
Varje år tappar LO-facken i Stockholms län 5.000 medlemmar. För drygt tio år sedan hade facken tillsammans nästan 300.000 medlemmar i länet. Antalet är nu nere i 206.000 samtidigt som kring 350.000 personer arbetar i LO-yrken.

Läs också: nyhetsartikeln "De unga vänder facket ryggen"