Maria-Pia Boëthius har skrivit en oroman om ett mediemonster med närmast oinskränkt makt. Men hon ser positivt på framtiden och spår medborgarnas uppror.

En i cancer döende mediedrottning ser tillbaka på sitt liv och vad hon har åstadkommit och hon inser att hon inte har mycket att vara stolt över. Berättelsen som är hennes rasande uppgörelse med medievärlden och med sin egen roll i den, har fått namnet Mediatan.

Maria-Pia Boëthius nya bok är i formen mycket olik det hon givit ut tidigare, ja över huvud taget olik det mesta i bokväg; en debattbok, essäbok och roman i ett – en bok som lämnar en omtumlad, berörd och upprörd. ”Oroman” är den undertitel hon själv har givit den.

Dubbelt rollspel
Huvudpersonen Barcelona har ett enormt uppblåst medieego och hon har vågat göra vad som helst eftersom hon inte känner något ansvar för det hon gör, säger Maria-Pia Boëthius. Först när Barcelona skaffar ett hus i Italien och rent fysiskt fjärmar sig från den medietron hon varit placerad på kan hon börja reflektera över mediernas roll i samhället och sin egen roll i medierna.

Och plötsligt ser hon klart det hon tidigare trängt tillbaka, att det hon ägnat så stor del av sitt liv åt är en form av våld, ett språkvåld, helt underkastat den mediala dramaturgi som handlar om att blåsa upp konflikter, skapa rädslor och höja upp ytligheter. Allt i jakt på tittare, läsare och lyssnare och i slutändan på annonsörer och pengar. Barcelona ser att hon varit ett villigt verktyg i tjänst åt Mediatan – och trots sin påstådda feminism även åt Patriarkatet – och vill före sin död försöka gottgöra det onda hon åstadkommit genom att berätta om sina nyvunna insikter.

Mediatan är en parafras på Bibelns Leviatan – ett uråldrigt monster som lever i havsdjupen. Om Mediatan, monstret som livnär sig på människans uppmärksamhet konstaterar Barcelona: ”Mediatan skapar och medskapar världen varje dag; men myten den låter sprida är att den speglar den värld den i själva verket bidrar till att forma.

Makt utan motmakt
Den är ingen urkraft men lika mäktig, en neokraft sprungen ur kalkylerande människohuvuden, som förlorat kontrollen över den.” Medierna som en mäktig ideologi och som ett monster alltså. En makt som saknar motmakt och som dessutom försöker manipulera oss till att tro att den inte alls är en makt utan bara låter sig styras av sina offers önskningar och behov.

Barcelona säger på några av bokens sista rader: ”Vill vi verkligen att berättelsen och världen och den information vi behöver för att orientera oss i tillvaron ska ägas av och vara underställd marknaden? Ska den inte vara underställd demokratin och oss själva som fria tänkare?”

Maria-Pia Boëthius själv konstaterar när vi träffas att medierna skulle kunna vara ett fantastiskt redskap för demokratin men nu är helt ockuperade av pengamakten. Medierna menar sig bevaka världen åt oss men i själva verket är det till stor del industrins lobbyister som styr vad vi får läsa och höra.

Hon har själv varit i tjänst åt Mediatan men säger att hon numera har avprogrammerat sig. Hon umgås nästan bara med människor utanför medievärlden, och vad de som är kvar i den tycker om henne och om det hon skriver ”ger hon djävulen i”.

– Jag har kvar min förmåga att förutspå hur medierna kommer reagera på olika händelser, jag vet när ett mediedrev är på gång. De insikter jag fått med mig från min tid som kvällstidningsjournalist och kolumnist är ovärderliga för att kunna se vad som pågår.

Medborgarnas uppgift
Vad Maria-Pia Boëthius skulle vilja se mer av i medierna är långa och djuplodande artiklar där man ger utrymme för att skildra fler sidor av en sak än en eller två. Hon är kritisk till den bloggifiering hon menar håller på att omforma medierna och skulle hellre vilja att de etablerade tidningarna lade kraft på att guida oss mediekonsumenter i vad som går att hitta på nätet. Men journalisterna klarar inte att själva förändra medieutbudet. Medborgarna måste börja kräva andra typer av journalistik och protestera mot det de faktiskt tycker är dåligt, säger hon.

Maria-Pia Boëthius tror på ett uppror. Hon förutspår att människor kommer att börja söka sanningar om vårt samhälle genom andra kanaler än de etablerade mediernas; de kommer börja mötas och samtala mer. Mediatan kommer visserligen att hinna härja ännu värre innan det vänder men trycket på medierna att berätta om vad som är viktigt för oss kommer att öka och kommersialiseringen få ett slut. Och till journalister som inte vill slukas av Mediatan ger hon rådet att våga verka parallellt som aktivister. Det är otroligt spännande tider! konstaterar Maria-Pia Boëthius med entusiasm i rösten.

Eva-Lotta Hultén
Skriv ett e-postbrev till kulturredaktören