Det är fel att tro att tillväxt alltid leder till höjd välfärd. Välfärd kan i stället skapas med höjd skatt på varor och sänkt skatt på tjänster, enligt ekonomiprofessorn Jan Owen Jansson.
 
Höjd tillväxt ses ofta som en garanti för högre välfärd. Genom ökad tillväxt blir Sverige rikare och får därmed mer resurser till välfärdssatsningar. Men det är en delvis felaktig bild, hävdar Jan Owen Jansson, professor i transportekonomi vid Linköpings universitet. För att nå verklig välfärd krävs en omfattande skatteväxling, med lägre skatt på arbete och tjänster samt högre skatt på varuinköp.

Den första delen, att sänka skatten på arbete och vissa tjänster, är i och för sig inget nytt. Det är inte minst ett ofta upprepat förslag från den borgerliga regeringen. Men få politiker eller ekonomer har hittills velat höja skatten på varor, alltså höja momsen så varorna blir dyrare. En sådan höjning slår mot svensk industri där produktivitetsökningen är som allra störst, det vill säga där Sverige kan höja inkomsterna och därmed tillväxten allra snabbast.

Men i en debattartikel i senaste numret av Ekonomisk Debatt hänvisar Jan Owen Jansson till studier som säger att folk i rika länder ändå inte förknippar välfärd med allt fler varor. De ser hellre satsningar på grundläggande konsumenttjänster som vård, skola och omsorg.

Hänger inte med
Att höjd skatt på konsumtionsvaror minskar tillväxten spelar i ett välfärdsperspektiv ingen roll. En större satsning på tjänstesektorn gynnar också sysselsättningen. Inom industrin är den ständigt pågående effektiviseringen så långt driven att antalet nya jobb inte hänger med i tillväxtökningen.

– Det betyder inte att det inte blir några nya jobb inom industrin, men vill man verkligen satsa på sysselsättning är chanserna större inom tjänstesektorn, säger Jan Owen Jansson.

Han hävdar också att tanken på en hög BNP-tillväxt som en klumpsumma som går att fördela hur som helst är fel. BNP-tillväxten är summan av alla producerade varor och tjänster i ett land, och om man vill ha mer av tjänster som vård, skola och omsorg så går det stick i stäv med att i alla lägen sträva efter högre tillväxt.

En orsak är att konsumenttjänster inte kan importeras och exporteras på samma sätt som varor.

– Det är svårt om man menar samma sak som för varuhandeln. Man blandar ofta ihop det med arbetskraftsinvandring men om folk kommer hit och jobbar inom tjänstesektorn så är det ju inte fråga om en handel med tjänster utan de flyttar hit och gör ett jobb.

Momsen kompenserar
Jan Owen Janssons förslag är att i ett första skede helt momsbefria konsumenttjänster samtidigt som varor beläggs med en högre enhetlig moms. I ett mer utvecklat system skulle öronmärkta skatter på arbete gå till vård, skola och omsorg. Skatt till övrigt, till exempel transfereringar, skulle bekostas med höjd moms. Ännu mer utvecklat vill Jan Owen Jansson se olika moms inom olika tjänstesektorer i förhållande till hur mycket efterfrågan påverkas av prisförändringar.

Det här ger enligt Jan Owen Jansson en riktig välfärd med ett bra utbud av de konsumenttjänster som folk vill ha, dessutom med högre sysselsättning som följd. Att sysselsättningsökningen i tjänstesektorn skulle motverkas av en nedgång i sysselsättning i industrin tror han inte på. Visserligen blir varorna dyraremen större delen av svensk industri går ändå på export, där momshöjningen inte slår igenom.

– Det är en vision av hur det kan se ut så småningom, framför allt om man på EU-nivå börjar tänka på sysselsättningen och inte fastnar i det här tillväxttänkandet.

– Det är inte vanligt att man pratar om det här inom politiken men det kommer inte att vara så radikalt om man gör det mycket gradvis, säger Jan Owen Jansson.