”Jag har varit byggnadsarbetare i femton år, så jag har betalt in mycket pengar i granskningsarvoden”, påstod i Dagens Nyheter för två veckor sedan Tommy Evaldsson, som är en av de oorganiserade byggnadsarbetare som med hjälp av Sveriges Byggindustrier av Europadomstolen tillerkänts ett skadestånd för att ha fått sin egendomsrätt kränkt. Samma påstående har han fört fram i televisionens nyhetssändningar.

LO-Tidningen kunde förra veckan visa att det är en lögn. Evaldsson har aldrig betalt en krona i granskningsarvode. Han och hans advokater har medvetet vilsefört domarna i Europadomstolen.

Därmed raseras grunden för domen. I domen sägs att de oorganiserade arbetarnas egendomsrätt kränkts genom att en granskningsavgift dragits från deras lön. Men eftersom ingen avgift utgått kan ingen kränkning ha ägt rum.

Om domstolen i förväg förstått detta hade de klagande avvisats direkt. Målet skulle aldrig ha ägt rum. För att en process överhuvudtaget ska kunna komma till stånd måste Sveriges byggindustrier leta upp några oorganiserade byggnadsarbetare som faktiskt betalt avgifter.

Dagens Nyheter har kort minne

Alla vill inte inse detta. Dagens Nyheter skriver till exempel på ledarplats att de aldrig påstått att avgifter betalats. Inte det? Minnet är kort. Två veckor tidigare förfasade sig samma tidning på ledarplats över de stora summor de fem byggnadsarbetarna tvingats betala. DN har lika svårt med sanningen som de oorganiserade byggnadsarbetarna.

Det är inte som en del tror Byggnads som varit part i målet. Det är den svenska staten som var instämd till Europadomstolen. Eftersom det nu är klarlagt att domstolen blivit förd bakom ljuset måste svenska staten antingen överklaga domen eller begära resning. Svenska staten kan inte godta domar som bygger på falska uppgifter eller ge skadestånd till personer som inte lidit skada. Europadomstolen kan därefter inte gärna göra annat än att upphäva domen.

Byggarbetsgivarna lär upptäcka att svinhugg går igen. Det är ju klart att arbetsgivarna försökt smita från ingångna avtal genom att dra igång en juridisk parodi. De har därmed bäddat för en svår avtalsrörelse. De riskerar dessutom att själva bli stämda.

Det hindrar inte att systemet med mätnings- och granskningsavgifter kan behöva ses över för att undvika framtida trassel. För alla arbeten med ackord och prestationslöner gäller att mätning måste ske. I regel, inte bara i Sverige utan även i andra länder, utförs mätningen av facket eller med facklig medverkan.

Bokföringsteknisk fråga
Europadomstolen har inte ifrågasatt denna ordning. Vad domarna sagt är att det klart måste framgå att avgifterna går enbart till utgifter för granskning och mätning. Byggnads hävdar att redovisningen redan uppfyller detta krav, men att den kan förtydligas om så anses nödvändigt.

Vad det handlar om är en bokföringsteknisk fråga, inte en principfråga om fack och arbetsgivare har rätt att komma överens om mätningsarvoden. Det har de utan tvivel. Det är en självklar kollektivavtalsrättighet inte bara i byggbranschen utan i alla branscher, och inte bara i Sverige utan i alla länder.