De yrkesförberedande programmen har hamnat i en neråtgående spiral, enligt en rapport från LO och Lärarnas Riksförbund. Kvaliteten i utbildningen sjunker, liksom förväntningarna på eleverna.

Nu är inte alla gymnasiets yrkesförberedande program dåliga, enligt rapporten som presenterades i dag, onsdag. Men skillnaderna mellan dem är anmärkningsvärt stora.

Utifrån en enkät våren 2006 bland 9.000 ungdomar som gick ut gymnasiet 2003 beskriver rapporten hur de olika yrkesprogrammens elever lyckas på arbetsmarknaden.

Bäst för fordon
Bäst går det för unga män som gått fordonsprogrammet. Bland dem fanns den högsta andelen som hade jobb, 88 procent, och det är i huvudsak jobb som stämmer överens med utbildningen. Också elever från energi-, bygg-, industri- och elprogrammen tar sig lätt in på arbetsmarknaden.

– De lyckade programmen har tydlig yrkesprofil, och företagen och facken i branschen samarbetar med skolan kring utbildningen, säger Irene Wennemo, chef för LO:s näringspolitiska enhet.

I andra änden av skalan finns det estetiska programmet, omvårdnadsprogrammet samt barn- och fritidsprogrammet. Kanske mest anmärkningsvärt är att omvårdnadsprogrammet inte längre är en bra väg till jobb, trots att vården och äldreomsorgen behöver personal.

Orimlig skillnad
De stora skillnaderna är orimliga, anser LO och Lärarnas Riksförbund – inte minst mot bakgrund av att de program som ger jobb nästan helt befolkas av pojkar, medan flickornas program ger mycket sämre resultat.

LO och Lärarnas Riksförbund lyfter fram en rad gemensamma krav för att göra yrkesprogrammen bättre. De handlar bland annat om lärarutbildning för lärarna i yrkesprogrammens karaktärsämnen samt högre kvalitet i den del av yrkesutbildningen som äger rum ute på arbetsplatserna. LO och Lärarnas Riksförbund vill införa ett system med certifiering av arbetsplatser som tar emot elever.

Ett annat gemensamt krav är ordning och reda på utbildningsmarknaden. I dag raggar gymnasierna elever med gratis bärbara datorer och rikskuponger. Och de ordnar hellre program som är billiga och lätta att locka elever till (estetiskt program och medieprogram) än lite dyrare utbildningar som verkligen skulle ge jobb.

Bred majoritet
Regeringen har just tillsatt en utredare som ska förbereda en större reform av gymnasieskolan år 2009. LO och Lärarnas Riksförbund uppmanar regeringen att skapa en bred majoritet i riksdagen för reformen, så att inte gymnasiet görs om vid varje regeringsskifte. Och skolminister Jan Björklund tar till sig uppmaningen.

– Jag välkomnar att LO nu kan tänka sig färre obligatoriska teoretiska ämnen på de yrkesförberedande programmen, säger han. Det öppnar för brett samförstånd kring en gymnasiereform.

– Utgångspunkterna för reformen är att utslagningen av elever från gymnasiet ska minska och att de yrkesförberedande programmen ska bli bättre. Alla kan inte bli akademiker. Det är skönt att yrkesutbildningarna har hamnat i fokus.