ALLMÄN PENSION. Hur stor blir pensionen? Få inte panik av Försäkringskassans prognos, den måste läsas med omdöme.

Den allmänna pensionen byggs upp genom att du och din arbetsgivare betalar in pensionsavgifter varje år. Avgifterna förs in på ditt pensionskonto, där du också får ränta. När det är dags att gå i pension bestäms pensionens storlek av hur mycket du har på kontot.

Det orangefärgade kuvertet från Försäkringskassan visar hur mycket pension du har tjänat in. På sidan fyra ser du hur mycket som betalats in på pensionskontot sen sist (i år gäller det pension som du tjänade in 2005). På sidan två ser du hur mycket pension du har tjänat in totalt. Här är ränta inräknad (den kallas värdeförändring och speglar löneutvecklingen i landet).

Utifrån de här uppgifterna har Försäkringskassan också gjort en prognos för din allmänna pension. Den finns på första sidan i det orange kuvertet, och är förstås det som väcker störst intresse.

– Är du ung kan prognosen på sin höjd visa i vilket härad din pension hamnar. Ju äldre du blir, desto säkrare är prognosen, säger Arne Paulsson, pensionsexpert vid Försäkringskassan.

Noll i tillväxt
Prognosen visar vad pensionen väntas bli vid olika ekonomisk tillväxt: noll respektive två procent per år. Om du vill jämföra pensionen med din nuvarande lön, och sätta den i relation till dagens kostnadsläge, ska du titta på alternativet med noll procents tillväxt. Ser du på alternativet med två procents tillväxt, så måste du ha i minnet att också din lön då antas ha vuxit till en helt annan än den du har idag.

Tänk på att prognosen kan visa helt fel av ganska banala skäl. Den bygger på din inkomst 2005 – och den inkomsten väntas du ha även i fortsättningen. Om du till exempel studerade, var tjänstledig eller liknande förrförra året förrycker det prognosen kraftigt.

– Om du vet att din inkomst 2005 inte var vad den brukar vara, så kan du ringa Försäkringskassan och få en mer skräddarsydd prognos, säger Arne Paulsson. Du kan också göra en exaktare prognos själv på www.forsakringskassan.se.

Om vi dröjer kvar vid första sidan i det orange kuvertet, så ser du också att pensionen blir förbluffande mycket högre om du går i pension några år senare. Till en del beror det förstås på att du hinner tjäna in mer pension ju längre du jobbar. Men den viktigaste förklaringen är en annan.

Proportionerligt förhållande
När du går i pension bestäms pensionens storlek genom att summan på ditt pensionskonto delas med ett så kallat delningstal. Delningstalet är i princip det antal år och månader som du beräknas ha kvar att leva. Ju fler månader ditt pensionskapital ska räcka till, desto mindre blir den månatliga pensionen. Och omvänt: Ska pensionen tas ut under färre år blir den högre.

Delningstalet räknas ut på nytt för varje årskull. Medellivslängden ökar nämligen år från år. Om du är 65 år i år och vill gå i pension nu, så delas ditt ihopskrapade pensionskapital med 15,89. Nu betyder inte det att årets 65-åringar förmodas leva exakt 15,89 år. Den förväntade återstående livslängden är faktiskt 18,8 år. Att delningstalet har gjorts lägre (och pensionen alltså högre!) beror på att de som går i pension genast får del av den tillväxt i ekonomin som förväntas under deras tid som pensionärer. Politikerna har tänkt att du nog har större nytta av att få ut standardförbättringen som ung pensionär än när du ligger på dödsbädden.

Också sidan fyra i det orange kuvertet är värd att läsa. Där ser du alltså hur mycket pension som har betalats in till din pension för år 2005. Verkar något fel, så kan du få det rättat. Observera att du tillgodoräknas pension också när du har sjukpenning, gör värnplikt, studerar eller får barn. Reglerna förklaras här intill. Även du som inte har tjänat in någon pension alls, eller väldigt lite, får pension. Det kallas garantipension. I år är den 7.153 kronor i månaden för ensamstående som inte har jobbat alls. Garantipensionen trappas sedan av ju mer pension du har tjänat in. När din intjänade pension när upp till drygt 10.300 kronor i månaden får du inte längre garantipension.

Är ditt orange kuvert nedslående? Kom då ihåg att de allra flesta anställda tjänar in en extra pension: avtalspension. Försiktigt räknat brukar den motsvara tio procent av lönen när man går i pension. Blir pensionen ändå låg så kan du få bostadstillägg för pensionärer. För en ensamstående är det maximalt 93 procent av hyran upp till 5.000 kronor i månaden, det vill säga 4.650 kronor.

SE-UPP-FAKTA: Försök att tjäna ihop 17.047 kronor
Ska du studera i år och bara arbeta lite grand, kanske på helgerna? Eller har du barn som ska sommarjobba? Försök då få så mycket jobb att inkomsten når upp till åtminstone 17.047 kronor sammanlagt under året! Hamnar du under den gränsen, så tillgodoräknas du ingen pensionsrätt alls. Når du däremot upp till gränsen så tjänar du plötsligt in pension för hela inkomsten från första kronan. Tänk på att inbetalningar till pensionen i unga år är extra viktiga eftersom de ger mycket ”ränta-på-ränta”.

Skulle du tjäna exakt 17.047 kronor under 2007, så betalas 2.924 kronor in på ditt pensionskonto. Av dem får du själv betala 1.200 kronor i allmän pensionsavgift, men arbetsgivaren betalar in 1.724 kronor. Pengar som du alltså missar om inkomsten blir en enda krona lägre.

Läs också: fler artiklar ur LO-Tidningens pensionsskola

Räkna ut din pension: på en webbplats där staten och pensionsbolagen samarbetar

Allmän pension:
Läs också mer: på Försäkringskassans hemsida
Läs också mer: på PPM:s hemsida

Avtalspension:
Läs också mer: på Foras hemsida
Läs också mer: på webbplatsen Pensionsvalet
Läs också mer: på Statens pensionsverks hemsida
Läs också mer: på Electums hemsida
Läs också mer: på Collectums hemsida
Läs också mer: på AMF Pensions hemsida
Läs också mer: på Folos hemsida
Läs också mer: på KPA:s hemsida
Läs också mer: på Alecas hemsida