Viljan att ställa om riskerar urholkas
ANALYS. Avhoppen från a-kassorna oroar inte arbetsmarknadsminister Sven-Otto Littorin. Med nära 3,8 miljoner löntagare i a-kassan väger de hittills avhoppade 48.000 medlemmarna lätt i hans värld.
Men undersökningar om hur löntagarna tänker kring den kraftiga fördyrningen av försäkringen antyder att de första månaderna av 2007 bara visar färdriktningen och att siffrorna därför mycket väl kan fortsätta uppåt. Vid något tillfälle får avhoppen ekonomiska konsekvenser för regeringens finansiering av andra förslag som ska genomföras. De miljarder som löntagarna ska pytsa in via höjda egenavgifter kan snabbt komma att urholkas med ett antal hundra miljoner kronor. Och om ekvationen ska gå ihop måste färre betala ännu mer.
Men de finansiella konsekvenserna är inte huvudproblemet. I spåren av att fler lämnar a-kassan väntar personliga tragedier för den eller de som gjort en felaktig kalkyl över hur riskerna för den egna arbetslösheten ser ut. Och i en föränderlig värld är det orimligt att tro att alla har gjort rätt kalkyl. Uppsagd utan a-kasseersättning innebär grundersättning och/eller socialbidrag. Det får dramatiska konsekvenser för den personliga eller familjens ekonomi.
Rädsla försvårar
Några sådana fall sprider sig som en löpeld på arbetsmarknaden och förändrar också övriga löntagares beteende. Det är allvarligt för hur väloljat den svenska ekonomin fungerar. Rädda människor är svåra att handskas med vid behov av snabba omställningar inom arbetslivet.
Det gamla svenska styrkebältet – en beredskap att ställa om, byta jobb och skolas om – förutsätter en väl fungerande a-kassa som en rimlig buffert. Men i takt med tuffare regler för inträde och lägre ersättningar för dem som bli kvar och katastrof för dem som kalkylerat fel och blivit arbetslösa riskerar den vilja att försvinna.
Vrider positionen
Människor som lämnar a-kassan men är kvar i facket kan om de blir tillräckligt många komma att vrida den fackliga positionen ett tydligt snäpp mot mer av motstånd vid neddragningar eller planerade nedläggningar. Den gamla slogan från LO-förbunden: ”vi räddar inte jobb – vi räddar människor”, blir då allt svårare att sälja till medlemmar som saknar försäkringsskydd. Fortsatta eller tilltagande avhopp från a-kassan kan därför leda till en mindre effektiv ekonomi och till hårdare motsättningar på arbetsmarknaden kring strukturrationaliseringar.
Är det verkligen vad regeringen vill? Eller är förhoppningen att så få lämnar a-kassan att riskerna för mer fundamentala förändringar är begränsade. Ingen vet. Men under året kommer svaret vad gäller antalet som väljer bort a-kassan och i nästa steg blir konsekvenserna tydliga. Det är därför ett högrisk företag att laborera med skärpta regler för att få a-kassa, höja prislappen och sänka ersättningarna.
Läs också: nyhetsartikeln "Minst 32.000 gick ur a-kassan"
Läs också: artikeln "48.600 gick ur kassan i januari"