Verkliga löner inte alltid rimliga
Om svenska folket fick bestämma skulle skogsarbetare och sjukvårdsbiträden få rejäla lönelyft, medan försäljningschefer skulle få 17.700 kronor mindre i månaden.
Få yrkesgrupper har rätt lön, enligt svenska folket. När Statistiska centralbyrån, på uppdrag av LO, låtit 8.000 löntagare ange vad som är rimlig lön för tolv olika yrken skiljer sig uppfattningarna markant från verkligheten. De tillfrågande är med i LO, TCO eller Saco. Samtliga arbetaryrken i undersökningen, förutom lokförare, har för låg lön. Mest underbetalda är skogsarbetare, tätt följda av sjukvårdsbiträden. Båda yrkesgrupperna tjänar 16 procent mindre än vad folket tycker är rimligt.
– Det finns en tydlig uppfattning att ansvar för människor ska ha stor påverkan på lönesättningen, och många tycker därför att vårdsektorn ligger för lågt. Skogsarbetarna uppfattas som att de har en påfrestande arbetsmiljö och det tycker man också ska ge mer, säger Erland Olauson, LO:s förste vice ordförande.
Även botten lyfter
Mansdominerade LO-yrken värderas högre än kvinnodominerade. Skogsarbetare och elektriker ska, enligt svenska folket, tjäna bäst av arbetarna, medan städare och kassörskor ska ligga lägst, med 19.000 kronor i månaden. Trots bottenplaceringen skulle det innebära ett rejält lönelyft, då snittlönen för städare och kassörskor 2005 låg runt 16.500.
Maria Jensen, som är fackligt aktiv på Coop Forum i Bromma i Stockholm, skulle gärna se några tusenlappar mer i kassörskornas lönekuvert. Om ob-tillägget räknas bort är lönen för låg, säger hon. Att kassörskor ändå hamnar i botten av folkets löneliga är hon inte särskilt förvånad över.
– Folk vet inte vad som krävs för att jobba i butik i dag. Det visste inte jag heller innan jag började, säger hon.
Personalen på Coop Forum i Bromma, och i många andra butiker, sitter bara i kassan en liten del av arbetsdagen. Kassaarbetet är tungt och för att undvika förslitningsskador varieras arbetsuppgifterna, vilket ställer större krav på de anställda.
– Kunderna vill ha service och förväntar sig att jag ska kunna allt från dammsugare till blomskötsel. Dessutom måste man kunna mycket om olika livsmedel och hur de ska hanteras.
Olika syn på akademikeryrken
Till skillnad från de underbetalda arbetarna tjänar akademiker mer än de borde, enligt svenska folket. Trots att de ligger i toppen av statistiken över rimliga löner är läkare, rektorer och försäljningschefer överbetalda. Försäljningschefer tjänade i snitt 45.500 kronor i månaden 2005. Det är 67 procent mer än bedömningen av vad som är rimligt. Läkare är den yrkesgrupp som svenska folket vill ge mest lön med 32.200 kronor i månaden.
Undersökningen visar att en viss lönespridning är önskvärd, men att de önskade löneskillnaderna är betydligt mindre än de verkliga. De flesta i undersökningen, åtta av tio, tycker att löneskillnaderna mellan olika yrken är för stora. Nästan nio av tio tycker också att löneskillnaderna mellan kvinnor och män är för stora.
– Det här visar att de krav vi har i avtalsrörelsen har ett väldigt starkt stöd hos alla löntagare. Vi vill ge mest till dem som tjänar minst, därför ställer vi krav på höjda lägstalöner och jämställdhetspotter, säger Erland Olauson.
Rapporten om lönesättning och löneskillnader är den andra delen i LO:s serie Röster om facket och jobbet. Undersökningen genomfördes genom telefonintervjuer under våren 2006.
Kassörskor hör till de yrkesgrupper som värderas lägst i undersökningen. ”Folk vet inte vad som krävs för att jobba i butik i dag”, säger Maria Jensen, fackligt aktiv på Coop Forum i Bromma. Foto: Fredrik Persson. |