De betalar runt tusenlappen till Byggnads och a-kassan varje månad. En misstänksamhet om vad pengarna går till finns bland byggnadsarbetarna vid det stora bygget i Skärholmen i Stockholm: ”Men att löneförhandla själv skulle vara ett helvete.”

På fikaborden i byggboden ligger en lång och utförlig information om domen häromdagen i Europadomstolen. Det är byggbasen Stefan Slottensjö som sett till att den finns ute hos de 65 träarbetarna i laget.

– Ingen ska behöva betala till en organisation de inte vill vara med i. Vi behövde inte Byggnads granskning av våra löner. Ändå tvingades vi betala, säger Tommy Evaldsson till LO-Tidningen, en av de fem oorganiserade byggnadsarbetarna som drivit arvodena till Europadomstolen.

Han är inte längre byggnadsarbetare utan båtbyggare med eget företag. Han ser sig som en vinnare och anser att det är en mänsklig rättighet att inte vara med i facket och därmed inte betala till det.

Mänsklig rättighet att välja
Om det visar sig att Byggnads kan fortsätta att ta ut avgifter av oorganiserade är han beredd att vara med och driva fallet vidare. Byggnadsarbetarna vid Skanskas jättelika husbygge vid Skärholmens centrum är informerade. De håller med om att det är en mänsklig rättighet att välja själv om man vill vara med i facket. Och Tommy Evaldsson tvingades inte heller vara med.

Å andra sidan är detta lite av ett moment 22, anser de. För oorganiserade omfattas av det kollektivavtal som Byggnads förhandlat fram med arbetsgivaren om löner, arbetskläder och arbetstider.

– Även oorganiserade ska betala vad det kostar. Vill de inte betala alls får de löneförhandla själva. För det är ett helvete, säger Leif Söderström.

– Misstänksamheten finns om vad pengarna går till. Så det är väl bra att Byggnads måste bli tydligare med vad de använder våra avgifter till, säger Torsten Gustafsson.

Stefan Slottensjö litar på Bygg-ettans redovisning. Alla som vill kontrollera vad pengarna används till kan titta i årsredovisningen.
Men det protesterar andra mot och säger att det inte är lätt att förstå en sådan redovisning.

Granskar summa och form
Om de oorganiserade inte tvingas betala granskningsarvodet kan det leda till att många går ur facket. Avgiften ligger runt 400 kronor i månaden och är inte avdragsgill, varnar de i boden i Skärholmen. De betalar inte bara granskningsarvodet på 1,5 procent utan också en mätningsavgift på, tror Stefan Slottensjö, runt 0,5 procent. Inte bara lönen granskas utan också att löneformen är den rätta, förklarar han.

Så i januari uppgick avgiften till fack, a-kassa, granskningen och mätningen till 1.200 kronor.

– Vi betalar så länge vi har nytta av facket, säger byggnadsarbetarna.

Mest kritiska är de mot att en domstol i Strasbourg tar beslut om den svenska modellen.

– Det är ett skit med både EU och den här domstolen som ska lägga sig i hur vi ska ha det i Sverige, säger Torsten Gustafsson.

Läs också: nyhetsartikeln "Byggföretagen drar avgiften ändå"