Höga arbetskraftskostnader i Sverige ligger bakom den svaga sysselsättningsutvecklingen.

Det var budskapet i flera nyhetsmedier i förra veckan, efter att Svenskt Näringsliv lagt fram sin rapport om kostnadsläget i Sverige. Genom att använda sig av statistik från Eurostat finner de att det svenska näringslivet står inför de högsta kostnaderna för arbetskraften i hela EU.

Vanligtvis när jämförelser av kostnadsläget görs mellan olika länder undersöks den konkurrensutsatta tillverkningsindustrin.
Där kan fabriker läggas ned och jobb försvinna om löner och de sociala avgifter blir för höga. Den delen av arbetsmarknaden står inför ett helt annan tryck än de inhemska tjänstesektorerna, där jobben inte kan byta kontinent på samma sätt.

Ett högt löneläge i hemmabranscherna leder till att enklare och lågproduktiva jobb inte bär sig och därmed försvinner. Något som länge varit en medveten målsättning i Sverige.

Men hur är kostnadsläget för den svenska tillverkningsindustrin? Enligt Eurostat som speglar hela sektorn utan att särskilja mellan olika nivåer, så ligger Sverige bland de tre i topp. I sällskap med Belgien och Tyskland. Amerikanska arbetsmarknadsdepartementets statistikbyrå, Bureau of Labor Statistics, för också statistik över arbetskraftskostnaderna i tillverkningsindustrin. Men den avgränsar sig till arbetare i produktionen, och tar därför inte med tjänstemän och andra anställda som inte är knutna till själva tillverkningen.

I denna sammanställning hamnar Sverige i mitten, med kostnader bara några procent över genomsnittet för de femton gamla EU-länderna. Det är med andra ord inte industriarbetarlönerna som är anledningen till att Sverige har höga arbetskraftskostnader.