Tomma plånböcker – bra affär för pantbanken

– Det är mest guld och smycken som lämnas in, även vigselringar, säger Ulrica Hansen på Svensk Pantbelåning. Men elektronik tar hon sällan emot. Det kan alltför snabbt falla i värde. Foto: Henrik Montgomery.

I januari sägs det att taxibilarna står stilla och frisörerna klipper varandra i brist på kunder. ”Värsta månaden” efter julruschens köpfest är här, en månad som i år är ovanligt knepig med nya regeringsförslag och en boränta på väg upp.

Januari är sedan länge den månad då svenskarna har minst pengar. Julen tog besparingarna och de som köpte klapparna på kort ser nu fakturorna komma nerdimpande i brevlådan. Tjänsteföretagen känner tydligast av de tomma plånböckerna.

Statistiska centralbyrån har inte siffror på månadsbasis, men januari månads nedgång slår igenom på kvartalsstatistiken. Under de senaste nio åren har hotell- och campingverksamheten gått ned med i snitt 5 procent under första kvartalet, kulturinrättningar har minskat sina besök med 5 procent och restaurangerna har minskat med hela 14 procent varje januari.

Även taxichaufförerna får färre körningar.
– Det är klart mindre körningar i januari, men det har blivit lite bättre de senaste åren, säger Christer Andersson som kört taxi i fem år.

Lånar av sig själv
Pantbankerna ser i stället en stor ökning i januari. Men enligt Anna Pettersson på Svensk Pantbelåning är det inte de som har det allra sämst som kommer till pantbanken.

– Det är alla möjliga människor och många har en bra fast inkomst. Jag tror snarare det beror på vår livsstil. Vi konsumerar mer. Och då kan pantbanken vara ett sätt att låna av sig själv tills pengarna kommer in igen.

Drygt 90 procent av allt som lämnas in hämtas också ut igen inom den fyra månader långa lånetiden. En snittinlåning ligger på drygt 3.000 kronor och varan – ofta guld, klockor eller smycken – hämtas ut efter i snitt tre månader.

– Lånen ökar med 20 till 25 procent i januari. Vi frågar aldrig men kunderna berättar ofta att de har rest bort under julen.

Just i år är det dock fler faktorer än julen som spelar in i folks ekonomi. Regeringens många förslag slår igenom, främst med ett nytt jobbavdrag som ger hushållen mer i lönekuvertet. Jobbavdraget ger en vanlig löntagare mellan 500 och 900 kronor mer i månaden att leva av. För de allra flesta höjs dock fastighetsskatten. Men för villaägare i storstadsområden, med högt värderade tomter, kan skatteuttaget betyda en ordentlig sänkning när skatten på tomtmark begränsas till två kronor per kvadratmeter eller max 5.000 kronor.

Många bäckar små
Förmånsbeskattning införs också på hemdatorer, vilket betyder cirka 70 kronor mer att betala varje månad. Avgiften till a-kassan ökar med i genomsnitt cirka 240 kronor i månaden. Därtill kommer att skattereduktionen för fackföreningsavgiften tas bort, vilket betyder extra utgifter på cirka 100 kronor i månaden.

Sjuka och arbetslösa får också minskade inkomster i och med att a-kasseersättningen sänks i mars och att taket i sjukförsäkringen sänks från 33 583 kronor till 25 187 kronor per månad. Därutöver höjs skatten på bensin, olja, gas och tobak.

De rika kan dock räkna hem bättre ekonomi på att förmögenhetsskatten sänks från 1,5 till 0,75 procent per år. Det gäller dock inte värdet av bostäder. Det stora samtalsämnet i många familjer är dock boräntorna. Enligt många bedömare kommer Riksbankens reporänta att höjas till omkring fyra procent under året vilket betyder att de rörliga räntorna hamnar på runt fem procent.

Ett sätt att få en viss överblick, nu när den värsta månaden januari lider mot sitt slut, är att gå in på Konsumentverkets hemsida. Just i dagarna lägger verket ut sin nya uppdaterade kalkyl Koll på pengarna. Senare i vår kommer också en mer omfattande budgetkalkyl att läggas ut.

Läs också: Konsumentverkets kalkyl