Den ökade produktivitet är tudelad, visar en ny rapport från Studieförbundet näringsliv och samhälle.

I många år har Sverige legat i topp när det gäller att öka produktiviteten, alltså att få ut mesta möjliga effektivitet av varje arbetstimme.

Det är en stor förklaring till varför det har gått så bra för Sverige. Konkurrenskraften har ökat, företagen har kunnat exportera mer och vinster och löner har stigit.

Mer konkurrens
Men medan tillverkningsindustrin har ökat sin produktivitet utan motstycke så har tjänstesektorn inte alls visat samma ökning.

– Tjänstsektorn står för en allt större andel av alla arbetstillfällen så framtiden kan bli problematisk, säger Arvid Wallgren, en av rapportförfattarna.

Han efterlyser därför större konkurrens inom tjänstesektorn och ökad internationell tjänstehandel.

Kommunals ordförande Ylva Thörn håller delvis med. Inom vården står en tredjedel av all kostnad för informationshantering. Effektiv datorisering gör det säkert billigare, tror hon.

– Men vi måste också prata om kvalitet och vilka val vi ska göra. Vår offentliga sektor är ett val för att kunna utveckla företagen. Utan en fungerande barnomsorg och äldrevård hade de svenska företagen inte kunnat växa.

Mäta tjänster
Till det kommer stora mätproblem.

För varor kan man räkna ihop maskin-, forsknings- och arbetskraftskostnader och få fram produktiviteten. En tjänst däremot förbrukas i samma stund som den framställs. I tjänstesektorn brukar produktivitet därför ofta översättas med effektivitet.

– Men innebär högre produktivitet att vi måste springa snabbare i korridorerna eller mata tre äldre på samma tid som vi tidigare matade en? undrar Ylva Thörn.

Enligt SNS-rapporten kommer den svenska produktivitetsökningen nu att plana ut. I ett längre perspektiv riskerar den att sjunka. En orsak är att det mesta av teknisk utveckling redan har byggts ut och därmed inte längre kan vara drivande. Det gäller alltså att i stället hålla uppe produktivitetsökningen inom tjänstesektorn.

Nytt fenomen
Hur blir det med jobben då?

Den senaste konjunkturnedgången sammanföll med en historiskt hög produktivitet. Det har dock inte påverkat sysselsättningen, menar rapportförfattarna, något som TCO:s chefekonom Lena Hagman inte håller med om.

– Eftersläpningen har aldrig varit så lång från en vändning uppåt i konjunkturen till det att jobben kommer. Det är ett nytt fenomen som gör det svårare att komma tillbaka. Det märks av att främst tjänsteföretag har svårt att hitta rätt personal, säger hon.

Läs också: Hela rapporten