Hiv/aidsbekämpning på jobbet i drabbade länder är både effektivt och lönsamt. Anställda är lätta att nå och företagen tjänar på att personalen inte blir smittad. Det går också att minska spridningen genom att ändra rutiner – till exempel hur man betalar ut löner.

Effekterna av aidsepidemin syns tydligt i befolkningsstatistiken i hårt drabbade länder i södra Afrika. I Botswana, till exempel, har medellivslängden sjunkit från 65 till 39 år på ett decennium och i Sydafrika från 60 till 50 år. De flesta som dör i sjukdomen är i produktiv ålder, många är småbarnsföräldrar.

För företagen innebär sjukdomen ökad sjukfrånvaro och kostnader för att ersätta personal som inte längre kan arbeta. Det kan motivera företagen att frivilligt engagera sig mer i kampen mot hiv/aids, även om detta ännu inte är någon tydlig trend. Flera givarländer, som Sverige, ger stöd till program för arbetsplatsinformation och sprider erfarenheterna till företags- och partsorganisationer i regionen. IF Metalls och NIR:s arbetsplatsprogram som beskrivs i artikeln intill är ett exempel. Modellen med samtalsgrupper för de anställda och en genomtänkt företagspolicy har gett goda resultat.

Behöver nya rutiner
Ulf Källstig är rådgivare i det svensk-norska hiv/aids-teamet  på den svenska ambassaden i Zambias huvudstad Lusaka.  Teamet ger stöd både till regionala organisationer och svenska och norska ambassader i Afrika söder om Sahara.

Företagen kan minska risken för hiv/aidssmitta bland anställda även genom att se över arbetsorganisationen, säger han. Att många män går till prostituerade är en viktig orsak till att smittan sprids, men besöken kan bli färre om jobbrutiner ändras.

– Till exempel kan företag som anlitar arbetskraft som pendlar från hemorten försöka ordna arbete åt både mannen och kvinnan i en familj. Om mannen bor ensam är risken stor att han går till prostituerade.

Det kan också handla om att ändra löneutbetalningssystem. Det är inte ovanligt att anställda måste åka till en större stad många mil bort för att hämta  sin lön. Ofta stannar männen där över natten och köper sex. Den enkla lösningen är att betala ut lönen på hemorten i stället.

Tillfället gör kunden
Ett annat exempel är de många lastbilsförare som blir stående en vecka eller mer vid gränsövergångar på grund av krångliga tullrutiner och fåtalig personal. Den sexhandel som frodas där kan förhindras om tullhanteringen görs effektivare. Ulf Källstig nämner hälsosektorn som särskilt utsatt. De anställda ska ta hand om hiv/aidssjuka, men det är sällsynt med insatser och policies för att de själva ska undvika att bli smittade. I vissa områden har man stora problem med att personal slutar på grund av arbetsförhållandena.

Det är bara omkring tio procent av befolkningen i regionen som har en anställning. De allra flesta är bönder, andra arbetar inom den informella sektorn eller är arbetslösa. Arbetsplatsinformation når alltså bara en mindre krets.

– Men ofta involverar man familjen också. De flesta bor med många släktingar, så det blir en hyfsad spridningseffekt.

Rent krasst är hiv/aidsinformation till chefer och högutbildade mest lönsam för företagen, eftersom dessa är dyrast att ersätta. Outbildad arbetskraft finns i överflöd i regionen.

 – Det kan låta omoraliskt, men företagen ser ju till vinstintresset, konstaterar Ulf Källstig.

FAKTA: 150.000 har dött
• Drygt 40 miljoner människor i världen beräknas vara smittade av hiv/aids.
• Länderna i södra Afrika har den högsta andelen smittade.
• Cirka 7 procent av Kenyas 32 miljoner invånare är infekterade. 150.000 har dött i sjukdomen och 650.000 barn har förlorat minst en förälder.
• I Zambia och Sydafrika är 16 procent av befolkningen smittad. I vissa storstäder är siffran mycket högre, upp till 45 procent.
• Sjukdomen är vanligast i åldersgruppen 20 – 50 år. Generellt är fler kvinnor än män infekterade.

Läs också: nyhetsartikeln "Mun-till-mun-metoden mot aids"

Läs också: nyhetsartikeln "Gruvindustrin först att ta aids på allvar"
Läs också: nyhetsartikeln "Arbetskamraterna betalar begravningen"

Agneta Carleson
Frilansjournalist
Skriv ett e-postbrev till redaktionen