EU kan tvinga fram lagstiftade löner
Vad anser EU-kommisionen om den svenska modellen? De skriftliga och muntliga yttrandena i domstolen väcker förundran. Får kommissionen gehör tvingas Sverige lagstifta om minimilöner, anser flera jurister.
När det svenska Lavalmålet var uppe till muntlig förhandling i EU:s domstol i förra veckan höjdes många ögonbryn. Fackens juridiska ombud, Ulf Öberg, anser att EU-kommissionen tippar hela det svenska systemet. Flera jurister hos arbetsmarknadens parter håller.
Om de 13 domarna lyssnar mest på kommissionen är det ganska klart att Sverige tvingas lagstifta om minimilöner och allmängiltigförklara kollektivavtal, anser Erland Olauson, LO:s avtalssekreterare.
– I det skriftliga yttrandet och i svaret på domstolens frågor framgår det ganska klart att det svenska systemet är otillräckligt. Det var det nya i kommissionens svar, säger Erland Olauson.
Blev allmängiltigt
När utstationeringsdirektivet kom till fick Sverige och Danmark in att länderna kan tillämpa avtal på utländska företag som omfattar de flesta i branschen.
– Det avgjorde att Sverige och Danmark kunde acceptera direktivet, säger han.
Men den centrala frågan är om EU-rätten ska få påverka den nationella konflikträtten.
– Den nordiska flexibla modellen framhålls i olika politiska sammanhang som ett föredöme för övriga Europa. Då skulle det vara uppseendeväckande om domstolen kom till slutsatsen att den inte är förenlig med EU-rätten, säger Erland Olauson.
Ombudet för kommissionen visste inte vilket ben han skulle stå på i domstolen. Kommissionen har uppenbarligen varit mycket oenig, anser Ingemar Hamskär, TCO:s chefsjurist.
– Kommissionen har godkänt att strejkrätten inte står i motsats till regeln om fri rörlighet. Samtidigt finns ett resonemang om att facken inte kan kräva villkor som går utöver minimireglerna i direktivet, säger han.
Det bästa får gälla
Han ser det inte som något stort problem att ändra på lex Britannia, som ger facken rätt att undantränga utländska kollektivavtal. Om domstolen beslutar att reglerna är diskriminerande då kan Sverige göra som Danmark och lagstifta om att det som är bäst för löntagarna gäller om två avtal konkurrerar.
– Betydligt värre blir det om domstolen anser att det behövs en regel att en stridsåtgärd ska vara proportionell i förhållande till skadan, säger Ingemar Hamskär.
Svenskt Näringslivs arbetsrättschef Kent Brorsson tolkar kommissionen så att lex Britannia kan godkännas om den används för att lyfta ett kollektivavtal till utstationeringsdirektivets nivå.
– Direktivet utgör ett tak och är inget minimidirektiv. Det är kommissionen inne på och också flera länder som Storbritannien och Lettland, säger Kent Brorsson.
Är Svenskt Näringsliv för lagstiftade löner?
– Nej, egentligen inte. Därför är det positivt att det ges en möjlighet att parterna får ta ansvar för en minimilön i kollektivavtal, säger Kent Brorsson. Han anser att Byggnadsavtalets 109 kronor i timmen är en sådan minimilön.
Men fackens jurister anser inte att avtalens lägsta löner eller så kallade stupstocksregler, som gäller när parterna är oense, är satta för att gälla utländska företag.
Domstolen har fört ihop Lavalmålet med det om Viking Line. Men när kommissionen hade klara åsikter om fackens strejkrätt ställt mot företagens fria rörlighet i Viking Linemålet är budskapet mer motsägelsefullt i det andra.
Jonas Malmberg, professor i arbetsrätt vid Arbetslivsinstitutet, reder ut skillnaden: Viking Line handlar om att fackets medlemmar skulle strejka mot arbetsgivarens planer på utflaggning, vilket skulle ge dem själva sämre villkor. Laval handlar om att Byggnads vill upprätthålla en allmän skyddsnivå i branschen som långsiktigt ska skydda medlemmarna mot social dumpning.
FAKTA: Sju villkor i direktivet
I EU:s direktiv om utstationering av arbetstagare listas sju villkor som utländska gästande arbetstagare ska garanteras utifrån de bestämmelser som gäller i det land de arbetar i:
• längsta arbetstid och kortaste vilotid,
• minsta antalet betalda semesterdagar,
• minimilön,
• villkor för att ställa arbetstagare till förfogande, gäller främst uthyrning,
• säkerhet, hälsa och hygien,
• skyddsåtgärder för gravida kvinnor och de som nyligen fött samt för barn och unga,
• lika behandling av kvinnor och män samt andra icke-diskriminerande bestämmelser.
När direktivet fördes in i en svensk lag uteslöts minimilön, något som blivit hett i processen i EU:s domstol.
Läs också: nyhetsartikeln "Krav på minimilöner i EU:s domstol"
Läs också: nyhetsartikeln "Minimilöner i 27 EU-länder"