2007 kan bli en rysare för bolånen. De rörliga räntorna pressas allt högre. Men även bundna räntor står under press – nedåt.

Alltfler villa- och borättsägare har bundit sina lån när den rörliga räntan har höjts. Men medan de rörliga räntorna främst styrs av den svenska Riksbanken så bestäms de bundna räntorna av den internationella utvecklingen. Och där är någon uppgång inte alls lika tydlig.

Ju längre bindningstiden är desto mer påverkas räntenivån av det som sker i utlandet och desto mindre rubbas räntenivån av vad Riksbanken sysslar med. Det här kan leda till ett ränterace åt två håll samtidigt där de bundna långräntorna slutligen blir lägre än de rörliga. Mycket pekar nämligen på att USA:s ekonomi tappar fart.

Det gigantiska handelsunderskottet ökar för varje månad. Enligt novembersiffrorna som kom i veckan lånar USA nästan 14 miljarder kronor om dagen till invånarnas konsumtion. USA köper alltså för 14 miljarder kronor mer än det säljer för, varje dag, och får inte in de pengar som man lovar att betala sin import med.

Funderar på lösning
Sedan i somras pågår samtal mellan Internationella valutafonden, USA, Europa och Kina om hur denna obalans ska rättas till. Om dessa samtal misslyckas och om Kina och andra stora exportländer tröttnar på att få betalt för sina varor med en dollar som inte har täckning för sitt värde kan det orsaka ett dollarras som får återverkningar på hela världsekonomin.

Följden blir svår för alla exportländer, inklusive Sverige, och både den bundna och den rörliga räntan kan då komma att sjunka när ländernas centralbanker försöker sätta fart på ekonomin.

Optimisterna tror i stället på en mjuk inbromsning och att handelsbalansen på sikt rättar till sig. De flesta svenska banker förutspår ett läge någonstans i mitten, ett läge där skillnaden mellan de långa räntorna och den rörliga räntan gradvis minskar. Handelsbanken går längre och tror att räntan på rörliga lån verkligen kommer att bli högre än den långa räntan under 2007.

– Det beror på att vi är mer pessimistiska om USA:s ekonomi än andra banker, säger analytiker Martin Enlund på Handelsbanken.

– USA har bromsat in sedan första kvartalet 2006, och vi tror på en fortsatt nedgång, även om den inte blir så djup.

Det här kan orsaka att den tioåriga och den femåriga räntan sjunker, medan den tvååriga och den rörliga räntan stiger. Men redan under slutet av 2007 normaliseras läget, enligt Handelsbankens prognos, och den rörliga räntan blir återigen lägre än den tioåriga räntan.

Men vad händer om nedgången i stället slutar i ett dollarras?

– Då kan det bli mycket värre. Arbetslösheten kan gå upp och USA kan gå ned i recession, och då sjunker de långa räntorna ännu mer. Men samtidigt kommer Riksbanken sannolikt inte att fortsätta höja räntan. Då blir avvägningen lite mer komplicerad om man ska binda sina lån eller inte.

Men om den riktigt positiva bedömningen blir sann och krisen inte blir någon kris?

– Då borde den som vill binda sina lån redan ha bundit dem, kanske redan för någon månad sedan. Det är alltid lätt att vara efterklok, men det är svårt att inte hitta tecken på att USA ekonomi kommer att gå sämre, säger Martin Enlund på Handelsbanken.