USA-domstol avgör när facket får ge politiskt stöd
Högsta domstolen i USA tog i går, onsdag, upp ett mål som kan påverka amerikanska fackföreningars möjligheter att satsa pengar på politiska kampanjer.
Det uppmärksammade målet beskrivs som en strid mellan fackföreningsrörelsen och näringslivsunderstödda högergrupper. Den juridiska grundfrågan som domarna ska ta ställning till är hur långt facken kan gå för att få använda avgifter som kommer från icke-medlemmar till politiska ändamål.
Upprinnelsen är att en handfull lärare i delstaten Washington har stämt lärarfacket, Washington Education Association. Lärarna är inte medlemmar i facket. Men delstatens lagar ger facket rätt att kräva en särskild representationsavgift från dem. Avgiften ska gå till kostnader för framförhandlande av kollektivavtal och andra fackliga utgifter.
I stämningen kritiserar lärarna att facket har använt dessa avgifter i politiska kampanjer utan deras uttryckliga godkännande. Reglerna sa att de själva aktivt måste begära rabatt på avgiften, motsvarande den del som går till politiska ändamål, för att få en sänkning.
Till saken hör dock att delstaten Washington sedan 1992 har en lag som kräver att det är facken som måste ha ett aktivt medgivande från icke-medlemmar för att få använda pengarna till kampanjer. Lagen ogiltigförklarades förra året av delstatens Högsta domstol, med hänvisning till att den är en orimligt stor börda för facken och därmed inskränker deras yttrandefrihet.
Det är det beslutet som delstaten Washington och en tankesmedja på högerkanten har överklagat till USA:s Högsta domstol. Domen i målet väntas få effekter även i andra delar av landet, då minst sex andra delstater har lagar som liknar den i Washington och fler kan väntas följa efter om lagen godkänns. Bushadministration pläderar i sin inlaga i målet för att lagen som kräver aktivt medgivande ska återupprättas. Något som bedömare hävdar skulle försvaga fackens i deras politiska strävanden.
Domslut väntas senare i vår.