Nationalekonomen Rickard Eriksson har studerat vad pappamånaderna fått för betydelse för att få ett mer jämställt uttag av föräldraledighet.  Hans eget förslag är att begränsa den tid som föräldrarna får ta ledigt under.

I dag tar männen ut 19,5 procent av ledigheten och de allra flesta dagar tas ut efter att barnet fyllt två år. Pappornas ledigheter sammanfaller ofta med sommar och jul.

Rickard Eriksson är övertygad om att om papporna tvingades ta ut sin ledighet inom två år från barnets födelse skulle fler kvinnor komma ut i arbete tidigare. Det skulle i sin tur motverka diskrimineringen av kvinnor på arbetsmarknaden. Den förväntade tiden som kvinnor är borta från jobbet skulle minska. Och jämställdheten i hemmet skulle öka.

Vårdnadsbidrag
Rickard Eriksson kopplar ihop sitt förslag med regeringens tankar på ett kommunalt vårdnadsbidrag. 

– Med dagens långa period, åtta år, kan kvinnor som tar ut mesta delen av föräldraledigheten förlänga sin ledighet med vårdnadsbidrag, utan att gå tillbaka och arbeta emellan.

– Papporna kan samtidigt skjuta upp sin ledighet till efter vårdnadsbidraget. Det skulle ytterligare försämra kvinnors situation på arbetsmarknaden.

Rickard Erikssons förslag togs emot med en viss skepsis på ett seminarium vid tankesmedjan Agora i dag, onsdag. Några av deltagarna bejakade dock idén, bland annat s-kvinnornas ordförande Nalin Pekgul.

Pappa tar mer
Rickard Erikssons utvärderingar av de två pappamånader som hittills införts visar att de haft effekt på mäns uttag av föräldraledighet. Särskilt den första månaden, som kom 1995 och som togs av befintliga månader. Den andra pappamånaden infördes 2002 samtidigt som rätten att vara ledig förlängdes med en månad. Andelen pappor som är föräldralediga någon gång har ökat.  Förra året var den 19,5 procent. Och den del av fäderna som inte stannar hemma en enda dag har minskat från drygt 50 procent 1994 till 18 procent förra året.

Å andra sidan väntar många fäder med att ta ut ledigheten till barnen vuxit till sig.

 – Syftet med pappamånaderna var att de skulle tas ut under de första åren, säger Rickard Eriksson.

Individuellt
Anna Thoursie, chef för Agora och tidigare expert i föräldraförsäkringsutredningen, håller för sin del fast vid att en individualiserad försäkring, hälften var, är den väg som politikerna borde gå.

Då skulle lönediskrimineringen av kvinnor minska, eftersom kvinnor och män blir borta lika länge från arbetsmarknaden. Försvinna skulle den dock inte.

– Nej, kvinnor skulle förmodligen även i fortsättningen arbeta mer deltid än män, säger Anna Thoursie.

Tandlös lag
Hon tror inte att den lag som infördes i somras, som förbjuder diskriminering av föräldralediga, kommer att ha någon effekt på kvinnors löner.

– Ju fler rättigheter det blir för dem som är lediga desto mindre intresserade blir arbetsgivarna av dem.

FAKTA: Högst 26.000 i månaden
• Föräldraförsäkringen infördes 1974. I dag kan föräldrar vara hemma med ekonomisk ersättning i sammanlagt 16 månader. I 13 månader är ersättningen 80 procent av lönen upp till ett tak som är tio basbelopp (vilket ger som mest cirka 26.000 kronor i månaden). Tre månader ersätts med 180 kronor per dag, så kallade garantidagar.
• Fyra månader är öronmärkta, två till pappan och två till mamman.