Kommissionens krav på minimilöner i Sverige presenterades mot slutet av tisdagen när Vaxholmskonflikten togs upp i EU:s domstol i Luxemburg. De svenska facken reagerade kraftigt.

– Kommissionen tippar hela den svenska modellen. Det är förvånande att statliga minimilöner lyfts fram när den flexibla svenska kollektivavtalsmodellen visat sig så mycket förmånligare för arbetstagarna, säger Ulf Öberg, som är juridiskt ombud för både Byggnads och Elektrikerna.

– Det är förvånande att kommissionen ändrat uppfattning jämfört med tidigare ställningstaganden.

Kommissionens ombud sa att utstationeringsdirektivet klart anger att det ska finnas minimilöner angivna när direktivet implementeras. I den svenska utstationeringslagen är lönefrågan undantagen.

Kommissionen anser att svenska kollektivavtal som innehåller annat än de som finns listade i utstationeringsdirektivet inte är förenligt med artikeln om fri rörlighet i EU-fördraget.

Viktig rättegång
Så var det dags. I EU:s domstol i Luxemburg var det i dag, tisdag, muntlig förhandling i Lavalmålet om Byggnads blockad av ett skolbygge i Vaxholm.

13 domare tar plats i den stora salen. Så många domare tyder på att Lavalmålet om blockaden i Vaxholm har stor betydelse och betraktas som principiellt viktigt av EU:s domstol.

Luften är fylld av spänning. Dörrarna öppnas på en given signal och domarna träder in klädda i röda slängkappor och vita kragar.

De slår sig ner i beiga läderstolar som står på ett podium i en halvcirkel framför publiken. Även Lavals och Byggnads ombud liksom regeringarnas bär slängkappor som emellertid är svarta.

Den stora salen är proppfull. Inte mindre än 13 länder förutom Sverige kommer att yttra sig under dagen.

Företagets syn
Intresset är stort eftersom målet handlar om huruvida den fackliga strejkrätten är förenlig med EU:s fördrag om fri rörlighet och etableringsrätt samt om domstolen tänker sätta sig över ett nationellt system som den svenska kollektivavtalsmodellen.

Det lettiska företagets ombud uttrycker dock en delvis annan uppfattning. De anser att målet inte handlar om strejkrätt och kollektivavtal utan om att Byggnads åtgärder var oproportionerliga.

– Fackens strejkrätt är i Sverige så långtgående att den saknar motstycke i hela världen, sa Lavals ombud Martin Agell i domstolen.

Fackets åsikt
Fackens juridiska ombud Ulf Öberg sa att domstolen konfronterats med ett mål som direkt rör unionsmedborgarnas löner och arbetsvillkor. Målet handlar inte, som Lavals ombud anser, om huruvida enskilda bestämmelser i Byggnadsavtalet är förenliga med EU-rätten.

– Är det likalöneprincipen eller principen om lönekonkurrens mellan Europas arbetstagare som ska gälla? En marknadsekonomi som bygger på avtalsfrihet innefattar en viss osäkerhet, sa Ulf Öberg.

Han hänvisade till att flera av de nya medlemsstaterna anser att kollektivavtalsmodellen saknar transparens och är svår att begripa för utländska företag som är tillfälligt i Sverige.

Regeringens försvar
Svenska regeringens ombud Anders Kruse försvarade den svenska modellen utan att ta ställning mellan parterna.

– Vår modell har bidraget till att göra Sverige till ett modernt och öppet välfärdsland. Den fackliga strejkrätten är en del av systemet för att skapa balans och driva fram ett avgörande, sa Anders Kruse.

Också Danmark försvarade kollektivavtalsmodellen, ”som vuxit fram under åren och är en viktig del av ett lands identitet”.

Och andra västeuropeiska länder försvarade Sveriges rätt till sitt nationella arbetsmarknadssystem.

Lettiskt mothåll
Den lettiska regeringens ombud, Esmeralda Balode-Buraka, talade emellertid om att de krav som Byggnads ställt inte är förenliga med kärnan i EU:s utstationeringsdirektiv.

Direktivet är inte korrekt införlivat i svensk lag. Byggnads har krävt att Laval ska betala avgifter för utbildning och granskning av löner. Även lagen om anställningsskydd finns i avtalet. Men de lettiska arbetarnas anställning skyddas av Lettlands lagstiftning, sa hon i domstolen.

Fortsättning följer
Förhandlingen tog hela tisdagen i anspråk.

Den inflammerade konflikten runt ett skolbygge i Vaxholm i slutet av år 2004  då Byggnads krävde att få teckna ett kollektivavtal med lettiska byggföretaget Laval un Partneri har därmed tagit ett steg närmare ett domslut.

Först ska dock generaladvokaten komma med ett förslag till dom, om cirka två månader. Därefter följer den slutgiltiga domen, någon gång efter sommaren, ingen vet riktigt.

De 13 domarna kommer inte att berätta om de varit oeniga eller hur de interna omröstningarna går till. Utåt sett kommer en enhällig dom.

FAKTA: Började i Vaxholm
Dotterbolaget till lettiska Laval blev i november 2004 utsatt för en facklig blockad sedan förhandlingarna med Byggnads misslyckats, de kom inte överens om kollektivavtal för skolbygget i Vaxholm.
Laval stämde Byggnads och Elektrikerna inför svenska Arbetsdomstolen, som skickade ärendet till EU:s domstol för ett förhandsavgörande.