ROMAN. Detta är författarens tredje roman, efter de uppmärksammade Camera och Imago. Den nya boken skulle kunna sammanfattas med termen magisk realism – men i så fall betydligt mera magi än realism.

Det finns mycket att beundra i Drömmaren och sorgen. Den är lyrisk, fantasifull och vackert skriven. Den flätar samman olika perioder, från 1800-talet och 1900-talet, dröm och verklighet, saga och fiktiv biografi. Något av detektivromanens gradvisa avslöjanden finns här också.

Vissa historiska personer figurerar, som skådespelerskan Harriet Bosse (under en period gift med Strindberg) och framför allt arkitekten Lars Wahlman, som skapade bland annat Engelbrektskyrkan i Stockholm. Men Liffner betonar i ett efterord att historiens Wahlman inte är hennes.

Själv bor hon i Göteborg och pekar i romanen på de traditionella kontakterna mellan denna stad och Storbritannien. Över huvud taget finns det mycket engelskt och skotskt material här – hänvisningar till Shakespeare, sägner om Maria Stuart, den unge Wahlmans första besök i Skottland med mera.

Bokens kanske bästa skröna låter honom bli erotiskt involverad med en skotsk aristokrat, Lady S. Med sin samtidigt salta och bittra doft, sin skönhet, sin gröna kappa, sin brasa av drivved och all fisken på hennes frukostbord representerar hon helt klart havet självt (S som i ”sea”?).

Fastän berättelsens form hela tiden hotar att bli splittrad hålls den delvis samman av olika ledmotiv. Liffner använder bland annat färger som grönt, rött, svart, vitt; anspelningar på klassisk myt; olika djur, som hästar, hundar, lodjur; skogar; vatten/havet; hjärtan; avhuggna huvuden; schack. Här finns också människor som har djurlika drag eller tycks förvandlas till djur. På sätt och vis är detta en bländande uppvisning. Men helheten känns överarbetad, med sådana motiv nämnda sida upp och ner på ett ibland nästan pliktskyldigt, förutsebart sätt. Och alla tåtar knyts inte ihop, alla frågetecken rätas inte ut.

Sårbara varelser, som barn och djur, behandlas med ett visst medlidande av Liffner. Trots detta är Drömmaren och sorgen en bok som vimlar av de mest skrämmande och grymma detaljer. För mig utgör detta en viss spärr som gjorde det jobbigt att avsluta läsningen. Och till sist verkar denna så ambitiösa roman till intet förpliktande.

Jag noterar ändå på plussidan att den befinner sig ungefär så långt man kan komma från dagens svenska normalprosa. Och det är avsett som en komplimang.

Bok: Drömmaren och sorgen
Författare: Eva-Marie Liffner
Förlag: Natur och Kultur

Susanna Roxman
Skriv ett e-postbrev till kulturredaktören