I Finland har en privatägd a-kassa blivit landets största.
– Med er nya regering kan ni få en liknande utveckling i Sverige, varnar organisationschef Reijo Paananen på FFC, Finlands LO.

Staden Loimaa, utanför Åbo, har blivit ett begrepp inom finsk arbetsmarknad. Där startades år 1992 den privata Allmänna arbetslöshetskassan, i folkmun Kassan i Loimaa. Med drygt en kvarts miljon medlemmar har den nu gått förbi de traditionella a-kassorna.

Den genomsnittliga medlemmen i Loimaa-kassan är en 39-årig kvinna som jobbar inom privat servicenäring.

– De gör ingen hemlighet av att deras kassa är en vinstdrivande organisation. Vi försöker inte motarbeta dem, men visar på hur mycket mer det ger att tillhöra ett fackförbund, säger Reijo Paananen.

– Enligt försäkringsinspektionen är vår service snabbare än snittet för övriga kassor, säger Loimaa-kassans vd Veli-Matti Aittoniemi.

Hundratusentals jobb försvann
Och när det gäller ersättningen konstaterar han att den privata kassan tillämpar samma lagstadgade nivåer som övriga. Kassans i Loimaa tillkomst kan ses mot bakgrund av de speciella förutsättningarna i början av 1990-talet.

– Vi hade länge haft politiska krafter, främst det konservativa samlingspartiet, som ville åt fackföreningsrörelsen. Så fick vi en borgerlig regering, samtidigt som landet störtade ned i en mycket djup lågkonjunktur och på några år försvann 400.000 jobb, berättar Reijo Paananen.

Åren fram till 1995 var en guldålder för fackföreningsrörelsen vad gällde medlemsanslutning.

– Många upplevde stor otrygghet och behov av stöd. Samtidigt har du alltid en grupp som av ideologiska skäl inte vill vara med i facket. Från FFC resonerade vi som så, att då är det ju bra för dem att kassan i Loimaa finns.

Efter 1995 började hjulen åter rulla och mot slutet av 90-talet hade Kassan i Loimaa blivit ett reellt hot.

– Inte så att vi tappade medlemmar, men många nytillkomna på arbetsmarknaden sökte sig till dem, säger Reijo Paananen.
Loimaa-kassans främsta marknadsföringskanal är djungeltelegrafen. Den är sparsam med annonsering, men gör just nu reklam i en populär radiokanal för ungdomar.

– Där berättar vi att detta är en arbetslöshetskassa, med de förmåner som lagen stadgar, säger Veli-Matti Aittoniemi och konstaterar att många nya medlemmar kommer från IT-området, medan traditionell industri är underrepresenterad.

Gör det enkelt
Allmänna arbetslöshetskassan har inget kontorsnät, utan allt ligger samlat i Loimaa. Tidigt förstod den sig på att använda IT-tekniken.

– Vi har nu som ett motdrag sett till att det är lätt att ansluta sig även till våra förbund via nätet, säger Reijo Paananen.

En konkurrensfördel som däremot är svår att slå är priset. Kostnaden för ett årsmedlemskap i Loimaa-kassan är 65 euro (strax under 600 kronor).

– Det ligger några tiotal euro högre inom våra förbund. Men vår policy är att i dag, när antalet arbetslösa växer, så ska kassorna inte bära hela bördan utan en del skjuts till från själva fackföreningsavgiften, berättar Reijo Paananen.

På finska landsorganisationen anstränger man sig för att inte svartmåla Loimaa-kassan.

– Men ett trist fenomen är att en del arbetsgivare här i landet aktivt uppmanar sina anställda att gå med i kassan i Loimaa. Det har till och med hänt att de betalat första årets avgift, säger Reijo Paananen.

FAKTA: 258.000 medlemmar
Allmänna kassan i Loimaa har 258.000 medlemmar, i ett land med drygt hälften av Sveriges befolkning. Den fristående svenska Alfa-kassan har, enligt egen uppgift, 85.000 medlemmar. Loimaa-kassan växte med över 20.000 medlemmar om året i början på 2000-talet, nu tillkommer knappt 10.000 medlemmar per år.

Läs också: nyhetsartikeln "Privata kassan gav ingen juridisk hjälp"

Sören Viktorsson
Frilansjournalist
Skriv ett e-postbrev till redaktionen