Drygt var fjärde jobb som skapats med statligt anställningsstöd lever kvar när det inte längre bekostas med statliga pengar.

– Det finns en koppling mellan anställningsstödens begränsade sysselsättningseffekter och den bristande kontrollen, säger riksrevisor Eva Lindström i en kommentar.

Bara 28 procent av stödanställningarna blir ett kvarstående tillskott till den reguljära sysselsättningen och under 2005 skulle minst vart femte nytt jobb ha kommit till stånd även utan stöd. Hälften av dessa jobb har inte heller tidigarelagts med hjälp av stöden, och de har därmed skapat ett en ren förlust för staten på 160 miljoner kronor.

Tränger undan
Vidare har stöden lett till undanträngningseffekter eftersom andra har blivit av med jobben samtidigt som personer anställts med anställningsstöd.

Många oseriösa företag har fått anställningsstöd. Företag utan kollektivavtal har fått stöd och exempel finns på företag som trots stora stöd ändå inte ha anställt någon.

I ett svar på kritiken säger Arbetsmarknadsstyrelsen (Ams) att en kontroll av arbetsgivarna görs redan i dag, men att myndigheten välkomnar ökade resurser för att öka kontrollen.

Enskild nytta
Ams vill också lyfta fram den nytta som anställningsstödet gör för den enskilde. Denna vinst har Riksrevisionen inte tagit med i sin granskning.

Flertalet av de anställningsstöd som har studerats kommer också att upphöra vid årsskiftet, enligt Ams.

Förra året var i genomsnitt drygt 25.000 personer per månad sysselsatta med statligt anställningsstöd.