85 procent av kommunerna erbjuder den dödssjuke enklare omvårdnad i hemmet. I 60 procent av kommunerna kan den sjuke också få specialiserad vård hemma, av team där läkare finns med.

Det konstaterar Socialstyrelsen i en granskning av den palliativa vården, också kallad vård i livets slutskede.

Blivit bättre
I en jämförelse med år 2000 har det blivit bättre. Fler patienter kan välja vårdform i dag, men det är inte tillräckligt, anser Socialstyrelsen, som kräver mer utbildning, fler läkare och större valfrihet för patienterna.

Det finns kommuner som låter den sjuke välja vård på den plats han eller hon önskar, men de flesta patienter får hålla till godo med de insatser som erbjuds. Alltför ofta innebär det att den sjuke läggs in på sjukhus akut och däremellan vårdas hemma av personal som saknar speciell kompetens.

I dag dör 250 personer i Sverige, varje år dör 90 000. Av dem behöver inte alla specialistvård i slutet av livet. Men det finns en grupp som lider svårt av smärtor, ångest och andningsbesvär. Dessa behöver den palliativa vården, vars syfte bland annat är att lindra och stötta, såväl den sjuke som anhöriga. 

Olika utbildning
Socialstyrelsen har även granskat vilken utbildning om vården i livets slutskede som de olika yrkesgrupperna får. Det varierar starkt mellan olika skolor. Klart är dock att undersköterskorna i genomsnitt får lite mer utbildning än sjuksköterskor. Sämst är det för läkarna.  

Bara lite mer än hälften av personalen får strukturerad kompetensutveckling i detta ämne. Hälften får handledning.

– Vården är fortfarande beroende av eldsjälar. Utan dem faller mycket av satsningarna. Det är också eldsjälarna som får fram resurser, säger Sven Lusensky, projektledare för granskningen på Socialstyrelsen.