Statsstöd är i princip förbjudet inom EU. Regeringen letar därför efter argument för sänkta arbetsgivaravgifter i tjänstesektorn som kommissionen kan acceptera.

Ett intensivt arbete pågår i regeringskansliet med att ta fram ett förslag till hur tjänstesektorn kan stimuleras utan att krocka med EU-fördragets principiella förbud mot statsstöd som snedvrider konkurrensen. Sänkta arbetsgivaravgifter i vissa delar av tjänstesektorn kan innebära att vissa företag gynnas framför andra – och de blir därmed en fråga för Neelie Kroes, konkurrenskommissionär.

Skatteavdelningen på finansdepartementet håller i arbetet. Underlaget är Dan Anderssons tjänstebeskattningsutredning från slutet av 1990-talet. I den föreslogs att arbetsgivaravgifterna avskaffas för hushållsnära tjänster som privatpersoner själva kan utföra eller som är lätta att ersätta med svartarbete.

– Vi vänder och vrider nu på utredning och remissvar för att utforma ett förslag utifrån de regler som gäller inom EU, säger Ulf Rehnberg, departementsråd i finansdepartementet, som ansvarar för det interna arbetet.

Mer att utreda
När LO:s chefsekonom Dan Andersson, på uppdrag av dåvarande regeringen, utredde tjänstesektorn gick han inte till botten med vilka argument som kan användas för att EU ska ge grönt ljus.

Riktlinjen från regeringen är att avgifterna ska sättas ner till alla delar utom den för ålderspensionen, enligt Ulf Rehnberg. Sänkningen ska ske i alla företag oavsett storlek.

– Effekter på sysselsättningen är ett argument som regeringen kan använda för att få grönt ljus från kommissionen. Hela gemenskapen har intresse av att jobben blir fler, säger Ulf Rehnberg.

Företag som enbart finns lokalt kan undantas från förbudet. Taxi är emellertid den enda rörelse som enligt tidigare EU-uttalanden kan vara rent lokala, tror Peter Blomqvist, statsstödsexpert på näringsdepartementet.  Rotavdraget för reparation och ombyggnad av bostäder får godkänt för att det inte sågs som en subvention av företag. Däremot protesterade kommissionen mot det reparationsstöd som getts till fastighetsägare som agerar på marknaden.

Mer pengar att vänta
Men den svenska subventionen kördes in under reglerna om försumbart stöd. EU tillåter statsstöd på maximalt cirka 900.000 kronor per företag under en treårsperiod, en summa som kommer att dubbleras vid årsskiftet, enligt Peter Blomqvist.

– Om sänkningen av arbetsgivaravgiften i tjänstesektorn ryms inom den ramen skulle en sådan modell kunna genomföras utan att fråga EU-kommissionen, säger Peter Blomqvist.

– Men det kan bli bökigt att gå in under det regelverket om regeringen vill sänka över stora delar av tjänstesektorn och om sänkningen ska vara lika stor för alla företag.

År 2008 hoppas statsminister Fredrik Reinfeldt att arbetsgivaravgiften kan sänkas för tjänsteföretag som bilverkstäder, restauranger, städföretag, frisörer, trafikskolor.

FAKTA: Statsstöd som riskerar att påverka konkurrens och den gränsöverskridande handeln är i princip förbjudet i EU-fördraget. Samtidigt finns det gott om undantag. Det visar inte minst en rapport från Institutet för tillväxtpolitiska studier. I Sverige ökade det statliga stödet till företag förra året med 17 procent till 28,4 miljarder kronor. En förklaring är industrin har en skatterabatt som motsvarar energiskattens höjningar för hushållen.