En av IF Metalls allra hårdaste kritiker Transports ordförande Per Winberg vill nu krama IF Metalls ordförande Stefan Löfven – eller åtminstone ge honom ett ordentligt handslag.

I slutet av förra veckan stod det klart att samtliga LO-förbund ställer upp på en gemensam linje i vinterns avtalsrörelse. Då hade kritiken mot IF Metall som tvekade varit både hård och offentlig. LO-Tidningen har talat med en rad ordförande nu när uppgörelsen har satt sig.

Per Winberg vill tona ner skiljaktigheterna och kallar den hårda ordväxlingen för syskonbråk.

– Det här är underbart. Vi visar kapitalet att arbetarrörelsen står enig. Den här avtalsrörelsen är avgörande. Det gäller att ta matchen nu när företagen är vinstmaskiner, säger han.

Per Winberg tror inte att LO-förbunden kommer att bli särskilt oense under förhandlingarnas gång. Skiljaktigheterna är avklarade.

Svarslös om kram
IF Metalls Stefan Löfven har lite svårt att svara när han hör om Per Winbergs utlovade kram. Han tycker att dock att det är bra att Transportordföranden går ut offentligt.

– Vi är inte glada åt den diskussion som varit. Tonläget har varit lite väl högt. Men naturligtvis accepterar vi det Per Winberg säger. Vi ska inte sitta och sura. Att vi står tillsammans nu ger oss styrka, säger IF Metalls ordförande.

Han tror inte att motsättningarna återkommer under förhandlingarnas gång. Skiljaktigheterna är utredda. Dessutom säger han att IF Metall ska anstränga sig för att fortlöpande informera de andra förbunden.

Enighet en signal
Visserligen kan Handels ordförande Lars-Anders Häggström måla upp situationer där LO-förbunden åter skulle kunna bli oense, men han anser inte att det är särskilt troligt.

– Det är en klar fördel att vi är eniga. Inte minst som en signal till arbetsgivarna, säger han.

Även Hotell- och restaurangs ordförande Ella Niia prisar enigheten.

– Det känns väldigt, väldigt bra. Samordningen känns mycket starkare, säger hon.

Ella Niia är inte alldeles säker på att motsättningarna inte kommer tillbaka, men hon vill att de i så fall ska lösas inom LO-styrelsen. Ett skäl är att det tidigare grälet till slut verkade handla om hur överenskommelsen om sympatiaktioner skulle tolkas.

Bara att köra
Sekos ordförande Janne Rudén tror inte att några sår kommer att finnas kvar efter den bitvis hårda diskussionen om avtalsplattformen. Nu finns ett gemensamt dokument som alla ställer upp på.

Kommunals andre vice ordförande Håkan Pettersson konstaterar kort att samordningen mellan LO-förbunden finns och att det nu bara är att köra på. Han vill inte spekulera i eventuella framtida motsättningar. Allt sådant blir hypotetiska resonemang.

Sätts på prov
Byggnads ordförande Hans Tilly är lite mer skeptisk. Han tycker förbundens enighet är bra och att det är viktigt att visa arbetsgivarna att facken kan hålla ihop.

– Men frågan är hur långt det räcker. Enigheten kommer att sättas på prov om vi ska ställa upp för varandra, säger han.

Hans Tilly tror att det är mycket möjligt att förbunden blir oense om lönenormen. IF Metall vill skapa en norm för löneökningarna – och då är det deras ansvar att se till att de sluter ett bra avtal, anser Byggnads ordförande.

En del i LO:s gemensamma avtalslinje är att förbunden ska stödja varandra med sympatistrejker eller andra -aktioner. Där finns ett möjligt frö till motsättningar, eftersom IF Metall reagerat på jämställdhetspottens nivå och dessutom visat tveksamhet till att ställa upp med sympatiaktioner i alla lägen.

Norm för lönerna
Något av de först slutna avtalen ska upphöjas till norm av LO-styrelsen. Alla utgår från att det blir något av IF Metalls stora avtal. Här kan också en grogrund för slitningar finnas, eftersom IF Metall vill sätta normen och de andra förbunden vill påverka normen. Men det kan också sluta som Handels ordförande Lars-Anders Häggström förutspår:

– Metall har aldrig varit dåliga på att förhandla. Jag känner ingen oro.

Sekos Janne Rudén blickar längre fram. Inför nästa avtalsrörelse behövs en diskussion om lönenormen. Han tycker att utgångspunkten borde vara att inte bara industrin är utsatt för hård utländsk konkurrens, och då är det inte alldeles självklart att enbart industrin ska vara löneledande.