/media/lotidningen/media/images/nyhetsbilder/ht2006/kalebo.jpg
Dan Kälebo tror på estetiken. De vackra och tysta luftfuktarna är en del av satsningen på en behaglig arbetsmiljö. Foto: Dan Lindberg.

Det räcker inte med friskvård för att minska sjukskrivningarna. Man måste utgå från personalens livskvalitet, anser Dan Kälebo, som fått flera utmärkelser för att ha skapat Sveriges bästa arbetsmiljö.

2001 började han som platschef för Vägverkets kundtjänst för  fordon i Arjeplog. 2004 fick arbetsplatsen andrapris i en tävling om Sveriges bästa arbetsmiljö. Året efter knep den förstaplatsen.

Sjukfrånvaron hade då sjunkit från 6,6 till 2,3 procent, Personalomsättningen hade minskat från 17 till 1,5 procent och andelen nöjda medarbetare hade ökat från 49 till 95 procent.

Vad hade hänt?
– Redan första veckan hade företagshälsan en dragning för mig, och facket (ST) presenterade en egen utredning om trivsel, ledarskap och arbetsglädje, så jag fick en del indikationer om att allt inte fungerade.

Men Dan Kälebo hade vid den tiden inget färdigt koncept.

– Jag slukade litteratur, gjorde egna bedömningar och pratade med många, inte minst med facket, så det fick växa fram allteftersom, säger han.

– Vi vet att det inte är bra att sitta för länge vid terminaler, och på arbetsplatsen förekom nästan uteslutande terminalarbete. Samtidigt var trycket att ge god service ganska högt. Så nyckeln blev att ställa sig frågan: Hur mår vår personal?

– Alla företagsledare säger att ”personalen är vår viktigaste resurs”, men alltför få gör någonting konkret.

För att skapa en bra arbetsplats behövs tre komponenter där alla är lika viktiga, enligt Dan Kälebo. Det är kompetens, motivation och välbefinnande. Om en komponent saknas fungerar inte arbetet.

Så ett pussel av åtgärder för att öka motivation och välbefinnande inleddes. Ett pussel som både gav nöjda medarbetare, utmärkelser och en bättre ekonomi.

Dan Kälebo har nu fått Vägverkets uppdrag att överföra sina tankar även till andra arbetsplatser. Just nu arbetar han i Örebro, Visby och Borlänge.

Formsaken inte struntsak
I Örebro står de manshöga nyinköpta luftfuktarna i svart stål och frostat glas hos varje arbetsgrupp. Med ett svagt porlande sprider de ett tunt vattendis över sin närhet. Borta är de fyrkantiga luftfuktarna som gjorde samma sak med ett konstant brummande.

– Estetiken är viktig. Vi vill ha lokaler och en miljö där folk trivs.

I Dan Kälebos koncept ingår också mattor på golvet och textilier på väggarna som dämpar ljudet, dessutom att all belysning ses över. Naturligtvis finns friskvård med, men också föreläsningar, organiserad  pausgymnastik, förebyggande massage av en legitimerad massör, en relaxavdelning med hemlik atmosfär, ett rum med massagestol där man samtidigt kan lyssna på lugn musik samt gemensam frukost för varje grupp, inplanerad trots individuella scheman, där man inte pratar jobb utan bara umgås.
Till detta har lagts vägledning och utbildning för personalen till egen styrning och egen utveckling.

– Man måste leta faktorer som direkt främjar välbefinnande hos personalen. Det räcker inte att ge en påse pengar till någon längre ned i hierarkin och säga åt honom eller henne att sköta friskvården. Frågorna måste upp i högsta ledningen. Men många drar sig för det eftersom de lätt känner sig hotade i sitt ledarskap.

– Det handlar om livskvalitet och det kräver en ordentlig satsning. Därför är många rädda att det ska uppfattas som slöseri, men jag vill säga att det är oansvarigt att inte göra det, för trots kostnaderna har vi visat att det finns ekonomi i detta även för arbetsgivaren.

Linn Holmström är ett av de nya trivselombuden på Vägverket i Örebro. Hon ordnar tilltugg vid samlingarna och ser till att saker och ting fungerar.

Och det har blivit skillnad.

– Absolut. Höj- och sänkbara bord och bra stolar hade vi redan tidigare, men det här handlar om att trivas.

– Man märker på folk att de är gladare och när de trivs kommer de också med egna förslag på hur man kan göra saker ännu bättre, säger hon.