ROMANDEBUT.”Roman i skilda berättelser” benämner Nils Håkanson sin debutbok Nya Aros. Det känns pretentiöst i överkant, kanske är det ett marknadsföringstrick, ”roman” sägs sälja bättre än ”berättelser”.

Men slut med gnölande. Håkansons Nya Aros, som är liktydigt med Uppsala, är en av bokhöstens mer uppfriskande överraskningar. Det är inte ofta man läser en rolig bok, den här är rolig. Också. För visst finns samtidigt ett allvar under den ofta lite spexiga ytan.

Det handlar om våghalsiga och käftande tonårsgrabbar, smygrasismen i villaförorten, där skräcken för arbetarklassen är lika stor som förr. Här finns frustrerad ung kärlek, oförväntade möten i en galleria, en personlig assistents konflikt med en gnidig storbondekäring om ett par försvunna kalsonger, ett sardoniskt porträtt av en politiker ute på röstfiske, en interiör från ett möte i en bostadsrättsförening. För att exemplifiera.

Det är berättelser, förankrade i nuet, i den sociala verklighet som omger oss, med kulturkrockar och rockfestival, dataspel och lokalderbyn och marknadsfestens anonyma städare. Språket är levande och infallsrikt, ibland med en närmast dagermansk attack i prosan. Här finns en drastisk formuleringsglädje kring människor som sprattlar i sina nät, och som författaren ibland kan betrakta med ett roat överseende utan att förfalla vare sig till kåseriets lättköpta lustigheter eller cynismens misantropi. Poesi också, som när en supporter efter en vunnen fotbollsmatch i glädjen tar med sig en grästuva ur fotbollsplanen. Nils Håkanson, ett namn att lägga på minnet.

Roman: Nya Aros
Författare: Nils Håkanson
Förlag: Ruin

Gunder Andersson
Skriv ett e-postbrev till kulturredaktören