Avbrutna pensionsförhandlingar och hårda ord. Arbetsgivarna reagerar kraftigt på LO:s och Facken inom industrins samordnade avtalskrav.

– Det är helt orealistiska nivåer som inte ens finns i vår föreställningsvärld, säger Jonas Milton på Almega.

Arbetsgivarna har svårt att smälta LO:s avtalskrav. Löneökningar på 825 kronor, eller lägst 3,9 procent, plus en höjning av avtalens lägstalöner med 910 kronor och en kvinnopott, är inget arbetsgivarna accepterar.

– Det finns en klar uppfattning bland våra medlemsorganisationer om att kraven är häpnadsväckande höga. Vi har inte sett sådana krav sedan slutet av 80-talet, och då vet vi ju alla vad som hände med inflationen, säger Jan-Peter Duker på Svenskt Näringsliv.

Enligt Jonas Milton på Almega, som är arbetsgivarorganisationen för tjänsteföretag, skulle LO:s krav innebära ökade lönekostnader med runt 6 procent för företag i städbranschen.

Går inte att möta
– Det är en omöjlighet att höja priserna på tjänsterna med motsvarande belopp, så det skulle ge stora rationaliseringar och neddragning, säger han.

Jonas Milton räknar dock med att LO-förbunden sänker kraven när förhandlingarna börjar på allvar, eftersom han ser den nuvarande nivån som orimlig.

– Det svårt att säga vad som är rimligt, men det rör sig om en betydligt lägre nivå. Jag kan tänka mig att vi gör upp centralt om en löneökning på runt 2,5 procent, säger han.

Även Karl Olof Stenqvist på Teknikföretagen säger att lönekraven är anmärkningsvärt höga. Framför allt satsningen på lägstalönerna, där Facken inom industrin kräver en höjning med 1 400 kronor i sin egen avtalsplattform.

– Det är en exceptionell höjning på 10 procent. Ser man på de gångna avtalsperioderna har lägsta-lönen höjts med 2,5 procent, säger han.

Slår mot alla
Enligt Karl Olof Stenqvist får höjda lägstalöner genomslag på samtliga löner, och leder till ökad arbetslöshet.

– När man vill få fler sysselsatta löser man det inte genom att prisa ut sig, vilket facket gör med de här kraven.

Som en första reaktion på LO:s höga avtalskrav valde arbetsgivarna att avbryta de pågående förhandlingarna om ett nytt pensionssystem för LO-medlemmarna. De anser att kostnaderna för pensionssystemet måste räknas av i avtalsförhandlingarna.

– LO har valt spår. De kör fram på höga löneökningar, lägstalöner och kvinnopotter, och då finns det inte utrymme för ökade pensionskostnader. Det är ju deras val, men det är ingen bra spelöppning, säger Jonas Milton.

Läs också: om arbetsgivarnas önskelista i nyhetsartikeln "Inget extra för övertid – och inga ob-tillägg"