Sjukförsäkringen måste göras om från grunden. Den nya försäkringen ska ge hög ersättning – men ha en absolut tidsgräns efter ett års sjukskrivning.

Egentligen skulle socialförsäkringsutredningen, som har letts av Anna Hedborg, inte lämna konkreta förslag. Uppgiften var att ta fram underlag för en parlamentarisk utredning (alltså en utredning med företrädare för partierna i riksdagen), som regeringen väntas tillsätta till våren för att stöpa om sjukförsäkringen.

Och ett brett underlag finns verkligen i utredningens betänkande, som lämnades till regeringen i går, torsdag. Det visar att Sverige har de längsta sjukskrivningstiderna i världen för i stort sett alla slags sjukdomar, med undantag för ljumskbrock. Så har det varit sedan 1970-talet.

Ett annat tecken på att något är fel är att sjukskrivningarna är olika långa i olika delar av landet. I Småland leder en hjärtinfarkt till 200 dagars sjukskrivning i genomsnitt, i Norrland 300 dagar. Något skäl är svårt att se. Samtidigt får allt fler förtidspension. Nu slås även många unga ut. Det är dyrt, eftersom de har sin förtidspension i årtionden.

Stopp för mjölkning
Slutsatsen blir att sjukförsäkringen behöver göras om från grunden. Och fastän det alltså inte ingick i uppdraget har utredningen lämnat ett ganska konkret förslag. Fortfarande ska sjukförsäkringen vara allmän, och helst administreras av en myndighet. Men den nya försäkringen ska vara självständig. Den blir alltså inte längre en del av statsbudgeten, där politikerna kan ändra ersättningsnivåerna och mjölka ut pengar när som helst.

Som fristående försäkring ska sjukförsäkringen gå ihop – den ska ta ut precis så höga avgifter som behövs för att täcka utgifterna. Och alla avgifter, även de på höga inkomster, ska ge rätt till ersättning om man blir sjuk. En sådan försäkring kommer att hålla koll på sina utgifter och reagera om de skenar iväg, resonerar utredningen. En annan fördel är att de försäkrade blir mer villiga att betala när de ser att avgifterna går till sjukpenning (och inte fungerar som en skatt som kan gå till vad som helst). Förståelsen ökar för att försäkringen måste pröva vem som har rätt till ersättning.

Den nya försäkringen ska ha en skarp tidsgräns. Efter ett år med sjukpenning är det slut. Sverige är ett av få länder där en tidsgräns saknas, och det är skälet till att läkare, försäkringskassa och arbetsgivare slösar med sjukskrivningsdagar, hävdar utredningen.

Den som inte kan fortsätta på sitt gamla jobb, men ändå har arbetsförmåga (kanske en målare som har blivit allergisk mot lösningsmedel) har alltså ett år på sig. Hittar han inget annat jobb på den tiden blir han arbetslös.

Skillnad mellan teori och praktik
– Redan i dag säger lagen att den sjukskrivnes arbetsförmåga ska prövas mot alla jobb som förekommer på arbetsmarknaden, påminner Anna Hedborg. Men i praktiken finns en tyst överenskommelse att inte göra den prövningen. Därför sker nästan inga övergångar från sjukskrivning till arbetslöshet.

Sådana övergångar blir vanligare med den nya försäkringen. Och det är bra – enligt utredningen har många människor fastnat på fel jobb. För att underlätta rörligheten föreslås a-kassan få lika höga ersättningsnivåer som sjukförsäkringen under en övergångstid.

Utredningen vill ge företagshälsovården en mycket större roll än i dag, delvis efter finsk förebild. Förutom hälsoproblem som beror på jobbet ska den ägna sig åt vanlig primärvård. På så vis kan företagshälsovården tidigt fånga upp dem som har mycket sjukfrånvaro. Och läkarintyg för kort sjukfrånvaro ska inte behövas. Systemet kräver dock att sjukförsäkringen får kontrollera företagshälsovården, så att den inte slösar med sjukpenningdagar.

FAKTA: Taket höjs kraftigt
I den nya sjukförsäkringen ska även mycket höga inkomster ge rätt till sjukpenning, anser utredaren Anna Hedborg. Hon vill flytta in kollektivavtalade sjukförsäkringar i det allmänna systemet.

Så här hög föreslås ersättningen vid sjukdom bli:
80 procent av inkomster upp till 10 basbelopp per år (397.000 kronor).
65 procent av inkomster mellan 10 och 20 basbelopp (397.000 – 794.000 kronor).
32,5 procent av inkomster mellan 20 och 30 basbelopp (794.000 – 1.191.000 kronor).
Dessutom ska basbeloppen räknas upp med löneutvecklingen. I dag följer basbeloppet bara prisutvecklingen, vilket har urholkat ersättningen.