Sedan en tid bedrivs en dolsk kampanj mot Byggnads i allmänhet och våra lönesystem i synnerhet. Högerstiftelsen ”Centrum för rättvisa” med gamle moderate ungdomsordföranden Gunnar Strömmer har lyckats få spinn, bland annat med tre TV-inslag inom loppet av några dagar i SVT:s Rapport. I små förutbestämda luckor klipptes Byggnads in för att skapa skenbalans.

DN hade förra veckan en helsidesledare där Byggnads anklagades för korruption. Ett kort bemötande, som med det sätt DN brukar redigera sådana, skulle ta i anspråk en sjundedel av angreppets volym måste enligt ledarskribenten Peter Wolodarski halveras för att kunna publiceras. Rubriken på DN-ledaren var ”Mycket makt korrumperar mycket”.

Byggnads största motpart, Sveriges Byggindustrier inom Svenskt Näringsliv, har länge ogillat våra lönesystem. I tidigare avtalsrörelser har organisationen lagt ner väldiga belopp på, för att använda en militär term, förbekämpning av våra medlemmar genom olika kampanjer. Taktiken har dock misslyckats. Vi i Byggnads har hållit samman.

Sedan 1800-talet har prestationslön (ackord) varit en vanlig löneform. Den har gett byggnadsarbetarna hyggliga inkomster och inflytande över arbetets uppläggning.

1976 kom skrev Byggnads och arbetsgivarna avtal om granskningsavgiften
1976 kom Byggnads överens med största motparten om att Byggnads ska utföra lönegranskning för alla som omfattas av kollektivavtalet. I arvode utgår 1,5 procent av lönesumman. Om arbetsgivaren är medlem i Sveriges Byggindustrier betalas arvodet av arbetstagaren. Om arbetsgivaren är hängavtalsbunden, är det istället arbetsgivaren som betalar.

Granskningsarvodena går till Byggnads avdelningar som bokför dessa skilt från den ideella verksamheten. De samlade intäkterna, inklusive arvoden för ackordsmätning, uppgick i fjol till 205 miljoner kronor. Kostnaderna, huvudsakligen personal, var 211 miljoner.

Arbetsdomstolen gav Byggnads rätt att ta ut granskningsarvoden även av oorganiserade i dom nr 20 år 2001. En genomgång av lönegranskningen inom Byggettan, Byggnads Stockholmsavdelning, för år 1999 (det år tvisten gäller) visade att 648 arbetstagare fått felaktiga löner. Av dessa var 254 oorganiserade.

En nyligen genomförd undersökning av Byggettan visar att 1.700 anställda i 174 företag inte fick sin avtalsenliga lönehöjning på 3 kronor och 20 öre per timme från den 1 april i år.

Byggbranschen är speciell. Löneöverenskommelser träffas vanligen för varje arbetsplats. Många hoppar mellan olika löneformer. Företagen är ofta små och med bristfällig administration. Arbetsplatserna är som regel tillfälliga. Facket disponerar sällan egna utrymmen på arbetsplatserna. Få fackliga timmar tas ut med stöd av förtroendemannalagen.

Den tvist som Byggnads vann i AD 2001 har utan invändning bedömts av European Committee of Social Rights. Vår motpart, Sveriges Byggindustrier inom Svenskt Näringsliv, har bakom kulisserna drivit frågan till Europadom-stolen i Strasbourg där den nu ligger med svenska staten som motpart.

Arbetsgivarna satsar miljoner i Europa för att bekämpa svenska avtal
I en annan europeisk domstol, i Luxemburg, finansierar de svenska arbetsgivarna det så kallade Lavalmålet från Vaxholm. Här handlar det om den grundläggande frågan om rätten att hävda svenska avtal i Sverige.

Jag känner djupaste olust inför arbetsgivarnas agerande som ger sig ut i Europa och satsar många miljoner på att söka upphäva ett ingånget avtal (granskningen) och att fightas för arbetsgivare som såväl vägrar att gå med i arbetsgivarorganisationen som att teckna hängavtal (Vaxholm). Vi skulle också kunna använda våra pengar bättre än på europeiska jurister och lobbyister.

Ytterligare en granskningstvist om oorganiserade är nu i AD. Frågan drivs också som en mediekampanj av Strömmer. Han har fått rejäl uppbackning inte bara av DN:s ledarsida utan också av andra högersidor.

Arbetsgivarna bör besinna sig. Uppretade löntagare är inte lätta att tas med vid förhandlingsbordet.

Hans Tilly
Byggnads ordförande
Skriv till debattredaktören