Regionala sänkningar av arbetsgivaravgiften har ingen effekt på sysselsättningen. Däremot leder de till höjda löner, visar nya erfarenheter från Finland.

I Finland sjösattes ett försök med regional sänkning av arbetsgivaravgiften 2003. Privata arbetsgivare i glesbefolkade norra delen av landet och på valda öar längs Östersjökusten befriades från kravet att göra avsättningar till pensionssystemet och sjukförsäkringen. Något som i praktiken innebär en genomsnittlig sänkning av arbetsgivaravgiften med drygt fyra procent.

Satsningen gjordes för att få fart på arbetsmarknaden i områden som präglas av hög arbetslöshet. Arbetslöshetstalen i de berörda regionerna ligger på i genomsnitt över 20 procent. Den ursprungliga planen var att programmet skulle genomföras som ett treårigt försök, men i slutet av förra året förlängdes satsningen till och med 2009.

Nu börjar rapporterna komma som utvärderar effekterna av försöket. Tankegången bakom den här typen av satsningar är att öka efterfrågan på arbetskraft genom att sänka kostnaden. Men den önskade effekten kan utebli om lönerna samtidigt stiger. Och just det verkar ha skett i Finland.

Samma trend
I en rapport som finansierats av finska social- och hälsovårdsministeriet jämförs utvecklingen i försöksregionerna med områden i östra Finland. Dessa områden har en liknande industristruktur, utbildningsnivå och arbetsmarknadsläge som där arbetsgivarna fick sänkta avgifter.

Rapporten visar ingen tydlig skillnad i arbetslöshetsutvecklingen mellan norra och östra Finland sedan den regionala sänkningen genomfördes. Någon säkerställd ökning i sysselsättningen till följd av sänkningen har inte heller skett. Den effekt som går att belägga är däremot att lönerna ökade snabbare i norra Finland. Ungefär halva sänkningen av arbetsgivaravgiften pareras av höjda löner.

Vissa mönster tydliga
Undersökningsgruppen är liten och enligt författarna, Ossi Korkeamäki och Roope Uusitalo, kan det vara en förklaring till att det inte går att bevisa att sänkningen gett fler jobb. Första året berördes 17.100 anställda av försöket. De finska erfarenheterna är dock inte de första i sitt slag. Liknande resultat har nåtts tidigare.

Under 1990-talet införde Norge ett system, som i stora drag lever kvar, med lägre arbetsgivaravgifter i avlägsna regioner med hög arbetslöshet. Effekterna var entydiga. Större delen av avgiftssänkningen äts upp av höjda löner, och den direkta effekten på sysselsättningen är begränsad. Ett svenskt försök med sänkt arbetsgivaravgift i Norrbotten mellan 1984 och 1986 visade också en fullständig avsaknad av sysselsättningseffekter.