Omställningsförsäkringen förs in i vinterns avtalsrörelse. LO vill att pengarna ska användas också för den som blivit sjuk på jobbet och inte kan fortsätta.

– I dag omfattar omställningsförsäkringen bara dem som blir uppsagda på grund av arbetsbrist, men vi kan se ett behov att försäkringen även kan hjälpa dem som förlorar sitt arbete till följd av sjukdom, säger Erland Olauson, LO:s avtalssekreterare.

Han kan tänka sig att försäkringen skulle hjälpa människor som har blivit överkänsliga mot någon kemikalie på arbetsplatsen, blivit belastningsskadade eller utbrända.

Tanken är att förändringen av omställningsförsäkringen ska diskuteras i förbundens avtalsförhandlingar. LO och förbunden ska sedan bedöma hur de ska gå vidare. För att ändra på försäkringen behövs en överenskommelse mellan LO och Svenskt Näringsliv.

Försäkringen är ett av de gemensamma krav som LO:s styrelse vill att LO:s representantskap ska ställa sig bakom i plattformen för den kommande avtalsrörelsen.

Jämställdhetspott
LO-Tidningen har tidigare berättat huvuddragen i avtalslinjen som LO-förbunden kommit överens om. Det är ett allmänt lönekrav, en satsning på lägstalönerna och en jämställdhetspott. Dessutom vill LO-förbunden se en reglering av nationaldagen så att arbetad tid och arbetsgivarens kostnader blir densamma som tidigare samt ett förbud mot inhyrning när uppsagda fortfarande har återanställningsrätt. Enligt överenskommelsen finns även en möjlighet för förbunden att kräva arbetstidsförkortning, som ska räknas av mot det allmänna lönekravet.

Innan några avtal sluts vill LO dock att det ska finnas en ny pensionsöverenskommelse mellan LO och Svenskt Näringsliv.

Ett av de första avtalen kommer att bli lönenormerande för de andra genom att LO-styrelsen tar ställning till vilket avtal som ska vara vägledande. I uppgörelsen mellan LO-förbunden ingår också att förbunden ska stödja varandra och vara beredda att ta till sympatiåtgärder.

Lönekraven
Lönekraven är än så länge inte fastställda, däremot konstruktionen:

Det allmänna lönekravet är formulerat som minst X kronor per månad och heltidsanställd, dock med ett lägsta utrymme om Y procent av genomsnittsförtjänsten. Det kan till exempel vara ett krav på 720 kronor men minst 4 procent. Innebörden är då att alla som tjänar under 18 000 kronor i månaden får mer än 4 procents lönepåslag.

Jämställdhetspotten är beskriven som minst Z kronor per heltidsanställd och månad, och den ska tillfalla ett avtalsområde i proportion till andelen kvinnor. Om exempelvis jämställdhetspotten fastställs till 200 kronor får ett avtalsområde med 50 procent kvinnor 100 kronor per månad och heltidsanställd att fördela, och då inte bara till kvinnor.

Satsningen på avtalens lägstalöner är satt till U kronor.

Det här förslaget ska LO:s representantskap ta ställning till på fredag den 27 oktober. En del av förslaget är att LO:s styrelse ska bestämma vad X, Y, Z och U är i kronor och procent.