Försämringarna i a-kassan sänker löneökningstakten. Det konstaterar regeringen själv i sin höstbudget och skriver ner prognosen för löneökningarna under de kommande åren.

Före valet var en av stridsfrågorna vilken effekt den borgerliga politiken skulle få på löneutvecklingen. Moderaterna möttes av tillmälet “lönesänkarpartiet”, med motiveringen att den sänkta ersättningen skulle tvinga arbetslösa att ta jobb till lägre lön. Anklagelser som kategoriskt tillbakavisades.

Men i den nyligen framlagda höstbudgeten verkar det som den nytillträdda regeringen gör en helt annan analys. I sin ekonomiska prognos tror regeringen på en dämpad löneökningstakt. Visserligen kommer den förväntade ökningen av sysselsättningen att leda till något stigande löner. Men det finns en parerande kraft.

”Ett stigande arbetskraftsutbud kan i kombination med förändrade regler i arbetslöshetsersättningen minskar risken för att löneökningstakten accelererar ytterligare”, skriver regeringen. Följderna av resonemanget syns tydligt i den prognos som regeringen gör för de kommande årens löner. Jämfört med vårpropositionen och statliga Konjunkturinstitutets bedömning gör den nya regeringen en nedskrivning av löneökningstakten för 2008 med närmare 10 procent: från 4- till 3,7-procentiga löneökningar i hela ekonomin.

Även för nästa år, 2007, görs en sänkning av löneprognosen jämfört med vårpropositionen. Detta trots att den borgerliga regeringen tror på större ökningar av tillväxten och sysselsättningen.

De årliga timlöneökningarna har under den senaste avtalsperioden, 2004 till 2006, legat mellan 3,2 och 3,3 procent. Ett ljusnande arbetsmarknadsläge gör att många prognosmakare förväntar sig att nästa års avtalsrörelse ska ge ett högre utfall än sin föregångare.