Frankrike håller på att bli ett låglöneland! Det säger franska fackförbund. De får stöd i en aktuell rapport, som visar att köpkraften för många löntagare har minskat under 2000-talet.

– Jag har jobbat i samma butik i sjutton år. Ändå tjänar jag bara smulor över den franska minimilönen. Folk runt omkring mig säger att deras plånböcker väger allt lättare. Men hittills har de officiella siffrorna visat att vi ”känner fel”, säger Muriel Gaspermant, fackrepresentant hos en stor fransk klädkedja.

Löneläget är just nu den stora frågan för facken i Frankrike. De planerar aktioner under hösten och förbereder sig inför en nationell sysselsättningskonferens i december, som regeringen har tagit initiativ till. Sedan länge har fackförbunden hävdat att dålig köpkraft är en av de främsta orsakerna bakom landets höga arbetslöshet. Men motparten har tvärtom sagt att det är de höga arbetskraftskostnaderna, som förhindrar en utveckling av ekonomin.

Det pågår en ständig tvist om hur verkligheten egentligen ser ut. Men nyligen publicerade INSEE, motsvarigheten till SCB, en rapport som ger fackförbunden rätt i att inkomstutvecklingen har varit låg. I den nya studien räknar man inte, som man brukar, med vad som har skett med medellönerna för heltidsarbete, utan tar hänsyn till att arbetsmarknaden har blivit allt osäkrare på grund av deltidsarbete och korttidskontrakt.

Krympt utrymme
Den visar att i genomsnitt ökade medelinvånarens reella inkomster med 0,6 procent om året mellan 1998 och 2004. Men även om industriarbetare och tjänstemän har sett sin köpkraft stiga något under perioden, har anställda inom handeln och på hotell och restauranger tvärtom fått mindre att röra sig med.

Den genomsnittliga inkomsten för lönearbete ligger nu runt 160.000 kronor om året.

– Frankrike är ett låglöneland. Det är uppenbart att de senaste decenniernas idéer om att löneutvecklingen måste hållas nere för att landet ska bli mer konkurrenskraftigt inte fungerar. Lönerna borde höjas i takt med produktionsvinsterna, säger Jean-Christophe Le Duigou hos CGT.

Just nu pågår visserligen branschförhandlingar för att förbättra karriärutvecklingen för en rad anställda, men CGT kräver också att arbetsgivarna går med på kollektiva löneförhandlingar. Det nuvarande systemet med lönediskussioner på arbetsplatserna fungerar framför allt på större företag där facket är starkare. Men fackförbunden hävdar också att statsmakterna måste ingripa för att påskynda utvecklingen.

Vissa under minimum
Det gäller inte minst för att förbättra situationen för alla de invånare, vars inkomster ligger runt den lagstadgade minimilönen motsvarande cirka 9.400 kronor i månaden.

– Parlamentet beslutar om nivån på landets minimilön. Staten är dessutom själv en stor arbetsgivare. Men framför allt anser vi att man måste kräva någonting i utbyte vid reformer som gynnar företagen.

– Just nu planerar man att helt slopa arbetsgivaravgifterna för lågavlönade på småföretag. Utan krav på motprestationer är risken stor för att detta bara leder till att de låga lönerna cementeras, säger Jean-Michel Martin hos CFDT.

Anna Trenning-Himmelsbach
Frilansjournalist
Skriv ett e-postbrev till redaktionen