Det händer inte sällan att en anställd sägs upp på grund av arbetsbrist för att senare komma tillbaka och utföra samma jobb som tidigare, men denna gång som konsult med f-skattesedel utan anställningsskydd.

Ibland kan det finnas rimliga förklaringar till att så sker. Men alltför ofta handlar det om att arbetsgivaren på detta sätt vill kringgå kollektivavtalen och lagen om anställningsskydd.

För den anställde kan det vara svårt att sätta sig på tvären. Han eller hon hamnar i en utpressningssituation. Valet står mellan inget jobb alls eller att acceptera en påtvingad konsultroll.

Ett visst skydd mot dylika manipulationer är det vidsträckta arbetstagarbegrepp som gäller i svensk arbetsrätt. Den vidsträckta tolkningen innebär att man vid en tvist ser till vad som i praktiken äger rum, inte till vad som formellt överenskommits.

Om till exempel en person uteslutande utför arbete åt en enda arbetsgivare anses enligt detta synsätt ett antällningsförhållande ha uppstått. Personen omfattas då av både kollektivavtalen och lagen om anställningsskydd.

Den borgerliga regeringen vill nu förändra f-skattereglerna så att även personer med bara en arbetsgivare ska kunna få f-skattesedel.

Om detta ska få effekt måste den samtidigt besluta att ändra det vidsträckta arbetstagarbegreppet. Det innebär i så fall att staten aktivt uppmuntrar oseriösa företagare att kringgå kollektivavtalen och bidrar till att otryggheten ökar för tiotusentals anställda.

Det är vad som redan har skett i många länder i Europa.

Det är möjligt att den nya regeringen inte förstått konsekvenserna av sitt eget förslag.

Det rimmar åtminstone illa med Fredrik Reinfeldts utfästelse att inte försvaga kollektivavtalen. Hur regeringen hanterar f-skattefrågan blir en viktig test på om detta är mer än tomt prat.