Sexton döda och hundra skadade. Det är saldot efter våldsamma sammandrabbningar mellan 1.000 gruvarbetarfamiljer i det statliga gruvbolaget Combicol och 4.000 gruvarbetare i de så kallade gruvkooperativen i Bolivia.

Blodbadet ägde rum när gruvkooperativens medlemmar omringade och attackerade statliga gruvarbetarlägret Huanuni i staden Oruro i Bolivia med dynamit och prickskyttar, som hade intagit strategiska punkter runt om lägret. Kooperativens mål var att ockupera det statliga gruvbolagets tennfyndigheter som är värderat till 625 miljoner dollar, en gruva som kooperativet först erbjöd sig köpa för den löjeväckande låga summan av 1,5 miljoner dollar.

Gruvarbetarna försvarade den statliga gruvan med sina liv, och många av deras boningshus sprängdes i luften. Efter 30 timmars strider skickade president Evo Morales armén och polis till platsen för att stoppa blodbadet. Men gruvarbetareförbundets ledare och medlemmar riktar skarp kritik mot Morales.

– Sedan åtta månader har vi krävt av regeringen att den måste placera ut militär och polis för att undvika konfrontationerna i Huanuni. Men regeringen bara hånskrattade och sa att den kunde erbjuda att placera ut likkistor för de döda.

Arbetarna även väktare
– Vem ska nu beskydda och svara för änkorna och vem ska försörja de föräldralösa, frågade sig landsorganisationen COB:s ordförande Pedro Montes. Han betonade också att det är gruvarbetarna som försvarar landets naturtillgångar.

Gruvarbetarförbundet anklagade gruvministern Wálter Villarroel för att vara den som konspirerade både mot gruvarbetarna och vänsterregeringen. Villarroel fick också silkesnöret för en vecka sedan av president Morales för sin tvekan att sätta in militären för att skilja de stridande parterna åt.

Men till slut träffade regeringen en överenskommelse med gruvarbetarförbundet och de tusen medlemmarna i Huanuni, som i lördags begravde 16 av sina kamrater. De blodiga konfrontationerna ägde rum samtidigt som den politiska högern i Bolivia i fyra av Bolivias nio län konspirerar för att störta regeringen via en militär statskupp.

Stora motsättningar
För två veckor sedan gick en armégeneral ut offentligt och anklagade delar av polisen och armén för att planera en statskupp mot regeringen Morales. De sägs också ha stöd av USA och de transnationella oljebolag som spanska Repsol eller brasilianska Petrobras, som inte sett med blida ögon att regeringen har tagit beslut om att nationalisera delar av landets energiresurser och kraftigt höja skatteuttaget hos dessa vinstmaskiner.

Parallellerna  med utvecklingen under den socialistiske och störtade president Salvador Allende (1970–73) i Chile är slående.
Sabotage mot ekonomin och transporter sker dagligen i Bolivia. Målet är att slå sönder den ekonomiska utvecklingen och återigen tvinga in Bolivia i den nyliberala modellen. En modell som dragit ner landet i en extrem fattigdom vilket fick till följd att folket reste sig två gånger och störtade de presidenter som de ansåg mer se till de transnationella bolagens vinstresultat än till  sitt eget folks försörjning.
Dick Emanuelsson
Frilansjournalist
Skriv ett e-postbrev till redaktionen