IF Metall vill hårdsatsa på lägstlönerna och avvisar därför särskilda satsningar på kvinnor. Risken för snedfördelning mellan anställda i olika branscher är då överhängande, enligt Stefan Löfven, ordförande i IF Metall.

Diskussionerna mellan LO-förbunden om samordning i de kommande avtalsförhandlingarna har tillfälligt (?) fastnat på jämställdhetsfrågan och nu skärps tonen. Förslaget om en särskild satsning på kvinnornas löner är ännu inte fastställt. Diskussioner pågår om en modell där förbunden själva ska kunna bestämma om de särskilda påslagen ska omfatta en bransch, ett avtal, en arbetsplats eller något annat.

Och när har förbunden inte kunnat nå en samsyn så här långt. IF Metalls prioritering är att koncentrera all kraft på de lägstalönerna och inte driva ytterligare en fråga vid sidan av löneökningarna. Men fackförbunden inom  industrin är inte eniga i den omstridda frågan. Pappers avtalssekreterare Matts Jutterström är tvärtom för kvinnosatsningen och tycker den är viktig. Det gäller bara att hitta en modell.

Skogs och Träs avtalssekreterare Per-Olof Sjöö är ingen aktiv förespråkare. Han är varken för eller mot de förslag som diskuteras om förbättringar av kvinnors ersättning.

– Jag vet inte hur vi kommer att ställa oss till den. Det beror på utformningen, säger han.

Först i mål avgör
Utgångspunkten i diskussionerna om samordning av lönekraven är ett förslag från avtalssekreterargruppen. Det innebär att LO-styrelsen ska ta ställning till de första slutna avtalen och bestämma vilket av dem ska vara norm för de övriga förbundens avtalsförhandlingar.

Vid sidan av kravet på löneökningar är avsikten att förbunden gemensamt ska driva två andra krav: höjning av lägstalöner och satsning på kvinnolöner. Förbunden förväntas stödja varandra och ytterst vara beredda att gå ut i sympatiaktioner för dessa krav. I förslaget till samordning nämns också företagshälsovård, kompensation för nationaldagen och förbud mot inhyrning när uppsagda har återanställningsrätt. Dessa områden är prioriterade, men utan långtgående uppbackning av varandra. I går, tisdag, träffades avtalssekreterarna. De fann ingen lösning utan diskussionen fortsätter.

– Industrifacken med IF Metall i spetsen måste backa från sitt motstånd mot kvinnolönesatsningen annars blir det ingen samordning. Helheten står och faller med detta, säger Gunnar Ericson, Byggnads avtalssekreterare.

Inga motsättningar
Från IF Metalls sida avvisas utspelet av Stefan Löfven som beskriver det som ”en ren spekulation som får stå för honom”. Byggnads säger sig vara redo är att avstå egna lönepåslag för att få upp kvinnolönerna. När det gäller de övriga delarna i förslaget till samordning ser förbundet heller inga motsättningar.

– Ingen kan få 100 procent. Vi accepterar paketet och förväntar oss att få stöd i vår strid för löneformen och för vår förhandlingsordning, säger Gunnar Ericson.

Handels avtalssekreterare John Haataja säger att det är just kraven på bättre lägstlöner och kvinnolöner som är viktigast för Handels. Det handlar om att rätta till den värdediskriminering som finns på arbetsmarknaden. Han kan inte se något skäl till att det ska vara mer värt att stå på verkstadsgolv än att arbeta i butik eller på sjukhus.

Hotel och Restaurangs ordförande Ella Niia vill att det ska bli en trovärdig satsning på kvinnolöner. Det får inte bli som i förra avtalsrörelsen, då satsningen inte betydde något, säger hon.