Dagens Nyheter beskyller i en ovanligt oförskämd ledare Wanja Lundby-Wedin för att inte respektera valresultatet.

Anklagelsen baseras på att LO-ordföranden i en debattartikel resonerat om hur valutslaget påverkar nästa års avtalsrörelse. Hon påpekade att alliansens oklara besked om arbetsrätten och dess förord för fler låglönejobb kan komma att stöka till avtalsrörelsen.
Hur detta harmlösa och korrekta  konstaterande kan få DN att helt tappa sansen är obegripligt.

Fackets uppgift är att värna medlemmarnas reallöner och anställningstrygghet. Lönekrav och andra avtalskrav utformas utifrån en bedömning av vad som är ekonomiskt möjligt att ta ut.

Om staten urholkar de sociala försäkringarna har facket full rätt att försöka förbättra medlemmarnas situation via avtal. Till nästan alla socialförsäkringar är idag kopplat avtalade tilläggsförsäkringar. Detta har alla ansett önskvärt. Men det betyder också att om den ena försäkringen förändras, så påverkas den andra. Av detta skäl är försäkringsfrågorna ett stående inslag i alla avtalsrörelser.

Förhandlingsrätt och avtalsfrihet inskrivet i grundlagen
Förhandlingsrätten och avtalsfriheten är inskriven i grundlagen.  Valutslagen tar inte över avtalsfriheten.

Om DN:s ledarsida menar att valutslaget ger staten rätt att diktera fackets avtalskrav förstår den inte elementa i vår demokrati eller ens grunderna i den liberalism tidningen påstås bekänna sig till. Äkta liberaler har ju alltid förordat avtalslösningar på arbetsmarknaden.

Att nästa års avtalsrörelse blir komplicerad beror inte bara på ovisshet om den nya regeringens avsikter. Under senare år har byggts upp spänningar på arbetsmarknaden som pockar på sin lösning.

Stora kvinnogrupper inom inte minst Kommunal är missnöjda med att lönenivån för kvinnor är betydligt lägre än för män. Industriarbetarna är oroade över att industritjänstemännen drar ifrån. Inom den privata tjänstesektorn finns stora låglönegrupper, många deltidsarbetslösa och många utan fast anställning.

Till detta kommer en allmän tendens mot ökade löneskillnader.

Listan kan göras längre. Allt detta är problem som måste hanteras i en avtalsrörelse som omfattar så gott som hela arbetsmarknaden.

Svenskt Näringsliv vill minska konfliktträtten och öka lönespridningen
Arbetsgivarnas attityd är ett bekymmer. Svenskt Näringslivs nye chef  Urban Bäckström argumenterar för inskränkt konflikträtt och ökad lönespridning.

I en nyutkommen rapport hävdar arbetsgivarna att vi behöver en större låglönesektor, eftersom många arbetande är så lågproduktiva att de inte är förtjänta av högre lön och inte heller ska räkna med att få det.

En stor stridsfråga i nästa års avtalsrörelse verkar därmed vara ofrånkomlig. Facken kommer att kräva rejäla höjningar av avtalens lägstalöner. Det är fackets metod att garantera alla del i resultaten av vårt gemensamma arbete.

Folkpartipolitrukerna på DN:s ledarsida må oja sig bäst de vill över detta. Om det kan vara till någon tröst för dem kan jag upplysa dem om att detta hade blivit fackets krav oavsett valutgången.