/media/lotidningen/media/images/nyhetsbilder/ht2006/tellstrom.jpg
Forskaren Richard Tellström.
Foto: Bertil Ericson.

Arbetarklassens matvanor är en hälsofälla. Den feta maten ger sämre livskvalitet och kortare livslängd. Tydligast syns klassklyftorna i våra lunchvanor.

– Efter arbetsmiljön är maten den viktigaste faktorn som påverkar våra liv, säger etnologen och forskaren Richard Tellström vid Örebro universitet.

Enligt honom har olika samhällsklasser olika förhållningssätt till mat.

– Medelklassen pratar gärna om sitt matval, de talar om vinets krispighet eller köttets smak. Medan inom arbetarklassen är det viktigare att det finns rikligt med mat och att den gör en mätt snabbt. Sådan mat är ofta söt och fet.

Och arbetarnas ovilja att diskutera sina matvanor innebär att de är svåra att förändra.

Stadig mat
– Även om innehållet i våra matlådor har förändrats de senaste hundra åren är arbetarlunchen fortfarande mycket fet med gott om kolhydrater så att man står sig länge, säger Richard Tellström.

Samtidigt som medelklassen gärna lägger pengar på ekologiskt odlad och nyttig mat är det status inom arbetarklassen att köpa varor av de större och mer välkända märkena som marknadsförts i medierna. Och masskommunicerad mat är ofta massproducerad – vilket enligt Richard Tellström också oftast gör den sämre än den mat som är tillagad i liten skala.

Just lunchen, som utgör sju av veckans 42 måltider, är en arbetsmåltid vilket gör att klassklyftorna blir ännu större.

– Två direktörer ses inte och diskuterar affärsplaner över varsin matlåda. Det är en för enkel matform, i stället går de på restaurang.

Alltid laddat
Och lika självklart är det att vissa yrkesgrupper måste ha matlåda med sig för att hinna äta på jobbet. Matlådan signalerar då att någon annan kontrollerar en och därför blir den en klassbärare. Richard Tellström är övertygad om att den bärbara maten kommer att överleva i all framtid så för att bryta trenden måste matlådorna fyllas med nyttigare mat.

– Det är det enda sättet för arbetarklassen att få en bättre hälsa, att utveckla sin klassidentitet och börja intressera sig för vad de äter.

Läs också: recept som passar i matlådan