Mer utländsk arbetskraft i skogen betyder mindre skattepengar till glesbygdskommunerna. Följden blir att glesbygden avfolkas i ännu snabbare takt, hävdar Benny Östman, ombudsman för Skogs- och träfacket i Värmland och Dalsland, som beskriver situationen som ”beklämmande”.

Utländska skogsplantörer har i år trängt undan svenska i högre grad än förra året, enligt flera avdelningar inom Skogs- och träfacket. De polska och litauiska arbetarna kan plantera hela säsongen, från maj till september, och de har lättare att flytta runt över hela Sverige. Därmed blir de billigare för skogsägarna, trots att Skogs- och trä har tecknat svenska kollektivavtal med de större entreprenörer som tar in utländsk arbetskraft.

– Samhällsekonomiskt är det här knepigt, säger Benny Östman. De polska arbetarna är ofta anställda av bemanningsföretag i Polen, och betalningen för deras jobb skickas dit – under tiden i Sverige får de bara matpengar.

– Skatteverket har svårt att kontrollera om någon skatt alls betalas i Polen. Och även om skatt betalas, så kommer den inte de svenska glesbygdskommunerna tillgodo som den hade gjort om lokala entreprenörer med svenska anställda hade fått sköta skogen, fortsätter han.

Rensat i listorna
Tomas Solver, ombudsman för Skogs- och trä i Katrineholm, bekräftar den bilden. Kedjor av underentreprenörer gör all kontroll vansklig. Och bemanningsföretagen i Polen kan ha svenska ägare, tror han:

– I vårt område är Svenska Skogsplantor störst på plantering. Vi har gått igenom listor över entreprenörer som de anlitar, och rensat i dem. Men vilka underentreprenörer som dessa i sin tur anlitar kan vi inte kontrollera.

Också i Västerbotten och Skåne ser facket att polacker och litauer som arbetar åt stora svenska entreprenörer i själva verket anlitas av okända underentreprenörer i flera led. De utländska plantörerna pressar lönerna, hävdar Skogs- och träfacket. I en del fall jobbar de extra på kvällar och helger för att bättra på ackordet.

Tiger still
I andra fall tjänar de dåligt på sina ackord och håller tillgodo med skogsavtalets minimilön, varvid de klassas som helt oerfaren arbetskraft.

– Vi har svårt att bevisa att de har erfarenhet från sitt hemland, säger Benny Östman. Och polackerna själva klagar inte.
Lars-Erik Larsson, ombudsman i Norrbotten, förhandlar på måndag med Kalix Skogstjänst om misstänkt avtalsbrott.

Två estländskor har fått en ackordslön som ligger mycket långt under skogsavtalets garantilön.