Varje LO-kongress upprepar kravet att karensdagen i sjukförsäkringen ska avskaffas. I varje valrörelse tiger både partierna och LO om karensdagen.

Det mönstret har upprepats ända sedan karensdagen i sjukförsäkringen infördes den 1 april 1993. Årets val är inget undantag. Trots att 1990-talets kris i statsfinanserna, som motiverade karensdagen, sedan länge är över. Trots att regeringen har haft råd med skattesänkningar den gångna mandatperioden. Och trots att den korta sjukfrånvaron inte är hög i Sverige.

– Man måste välja sina strider, säger Irene Wennemo, som leder LO:s välfärdsprojekt. I årets val är en förbättring av tandvårdsförsäkringen prioriterad, vid sidan av höjt tak i a-kassan.

Karensdagen i sjukförsäkringen har alltså valts bort i valrörelsen av både LO socialdemokraterna. Enda gången ordet karensdag nämns är när moderater och kristdemokrater får kritik för att de vill införa en andra karensdag.

Hjärtefråga
Ändå talar mycket för att karensdagen är en fråga som berör väljarna. Har du 20.000 kronor i månadslön och drabbas av en karensdag får du ut ungefär 650 kronor mindre när lönen kommer. I LO:s enkätundersökning från hösten 2005, Valet är ditt, ger 30.000 LO-medlemmar slopad karensdag relativt hög prioritet: högre än höjda barnbidrag och utökat antal dagar i föräldraförsäkringen (men lägre än en tandvårdsreform och höjda pensioner).

Särskilt i de kvinnodominerade LO-förbunden Kommunal, Handels och Fastighets anser många att slopad karensdag är angeläget.

– Det kan bero på att medlemmarna finns i yrken där det är svårt att gå till jobbet med förkylning, och där arbetsmiljön gör att man ofta blir sjuk, säger Irene Wennemo.

Ingen chans att välja
– Karensdagen slår väldigt orättvist, fortsätter hon. Tjänstemän kan ofta komma överens med sin arbetsgivare om att ta ut kompledigt eller jobba hemma när de blir förkylda. Det kan inte LO-grupperna.

Just sådana klass- och rättviseargument gjorde att den socialdemokratiska regering som tillträdde efter valsegern 1994 föreslog att karensdagen skulle avskaffas.

Redan våren 1995 drogs dock förslaget tillbaka, med hänvisning till att det statsfinansiella läget fortfarande var osäkert.
Sedan dess har det politiska trycket för att avskaffa karensdagen sakta minskat. Karensdagen, som för tolv år sedan sågs som en stor klassorättvisa, har kommit för att stanna.

FAKTA: Karensdag kan bli kort
Om du blir sjuk ska din arbetsgivare betala sjuklön de första 14 dagarna. Men första dagen är karensdag – då får du ingen sjuklön.
Som karensdag räknas den första dag då du avhåller dig från arbete. Om du blir sjuk på jobbet och går hem en timme tidigare än normalt – och om arbetsgivaren gör löneavdrag för det – slipper du alltså billigt undan; karensdagen kostar dig då bara en timmes lön. Blir du sjuk på nytt inom fem dagar efter den första sjukperioden slipper du karensdag.