Tunga lyft på dagis förstörde Simin Sorkhabi Asls axlar. Hon är en av alla som inte fick sin arbetsskada godkänd av försäkringskassan förra året.

Simin Sorkhabi Asl började arbeta på ett dagis i Stockholm 1998. Hon bar runt på barn och bytte blöjor på småbarnsavdelningen halva dagarna. Resten av tiden bar hon disk, tunga kastruller och matleveranser i förskolans kök.

– Redan efter ett år kom värken i axlarna, men jag kände att jag måste jobba och vara duktig. Jag var vikarie och visste inte om jag skulle få vara kvar annars, säger hon.

Värken blev värre med tiden. I början av 2004 blev Simin Sorkhabi Asl sjukskriven. Då kunde hon inte lyfta armarna längre. Hon hade drabbats av en förkalkning i den högra och genomgick en operation.

– Läkaren sa att det berodde på belastning och frågade om jag hade ett tungt jobb, berättar hon.

Tvekar inte
Att det är en arbetsskada är Simin Sorkhabi Asl övertygad om. Hon var frisk innan hon började på förskolan. Men hennes försäkringskassa har en annan syn på saken. Kassan avslog hennes ansökan om livränta med motiveringen att hon arbetat för kort tid och att jobbet var för lätt för att problemen ska kunna ses som en arbetsskada.

– Jag vet att jag haft ett tungt jobb som skadat mig, men de tror mig inte. De verkar kräva att man skär av sig tummarna på jobbet för att det ska räknas som en arbetsskada.

Drygt halva lönen
Simin Sorkhabi Asl har överklagat avslaget till länsrätten utan framgång. I dag lever hon med ständig värk och starka mediciner. Hon går hemma med sjukersättning, vilket innebär att hon får 64 procent av sin tidigare lön. Pengarna som livräntan skulle ge är viktiga, men de är inte enda anledningen till att hon vill fortsätta kampen mot försäkringskassan.

– Jag vill att de ska tro mig. Jag jobbade och var duktig, men jag blev skadad. Nu struntar man bara i mig. Jag vill ha hjälp så att jag klarar mig ekonomiskt, men allra helst vill jag bli frisk så jag kan jobba igen.

Läs också: Allt färre arbetsskador godkänns