De politiska blocken drar åt varsitt håll när det gäller a-kassan. Den stora striden handlar om villkoren för landets arbetslösa.

Socialdemokraterna, miljöpartiet och vänsterpartiet vill se höjningar medan den borgerliga alliansen strävar efter tuffare villkor för de arbetslösa. För den borgerliga alliansenhandlar det om att sätta folk i arbete. En kombination av skattelättnader för arbetande och stramare a-kassa ska få fart på sysselsättningen. Vänstersidan tror inte på sådana teorier utan anser helt enkelt
att a-kassans behöver förbättras.

LO:s uppfattning är att taket i a-kassan ska ge 70 procent av de arbetslösa 80 procent av deras tidigare lön. Den uppfattningen ligger även bakom socialdemokraternas förslag till höjt ersättningstak. LO förespråkar också att a-kassans högsta dagpenning ska indexeras så att den följer löneutvecklingen. På sikt vill facket dessutom att ersättningsnivån ska vara 90 procent.

Golv och tak
Den borgerliga alliansen lade i maj fram en gemensam motion om bland annat a-kassan. Vänsterpartiet presenterade sin uppfattning i en motion förra hösten. Socialdemokraternas takhöjning lanseras i partiets valmanifest. Miljöpartiet har aldrig skrivit
någon motion om a-kassan, men Ulf Holm som sitter i arbetsmarknadsutskottet förklarar att partiets absolut inte vill se några försämringar. Skillnaden mot de andra två partierna i regeringsunderlaget är att miljöpartiet som regel hellre ser en höjning av dagpenningens golv än tak.

Alliansen vill göra det svårare att få ersättning. Genom att ta bort studerandevillkoret utestängs 10.000-tals arbetslösa. 2004 fick omkring 30.000 personer ersättning med studerandevillkoret. Och genom att höja arbetstidskravet i arbetsvillkoret till 80 timmar förlorar en del deltidsanställda möjligheten att få a-kasseersättning.

Anders Forslund, biträdande chef för Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering i Uppsala, säger att arbetslöshetsersättningens storlek är en avvägningsfråga för ekonomer. Om ersättningen sänks kommer något fler att vara mer aktiva för att hitta ett jobb, vilket leder till att lediga jobb besätts snabbare och arbetslösheten sjunker. Omvänt leder en höjd ersättning till något ökad arbetslöshet.

Absolut försämring
– Detta går empiriskt att visa, men det är inga stora rörelser och det påverkar inte alls arbetslösheten på något fundamentalt vis.

Han säger också att en sänkning av a-kassan alldeles självklart innebär en försämring för den som är arbetslös.

– I den mån det finns grupper i samhället som inte får jobb hur de än beter sig innebär en a-kassesänkning en försämring.

I dag har vissa grupper särskilt svårt att få jobb och arbetslösheten är högre bland dem än genomsnittet. Det är bland annat äldre, unga och invandrare. En sänkning av ersättningsnivån blir särskilt kännbar för dem.

FAKTA: Krånglinga regler för a-kassan
Reglerna för a-kassan är komplicerade.
• För att ha rätt till arbetslöshetsersättning måste en arbetslös uppfylla antingen arbets- eller studievillkoret.
• Arbetsvillkoret uppfyller den som under de senaste tolv månaderna har arbetat sex månader och minst 70 timmar varje månad.
• Ersättning enligt studerandevillkoret får den som avslutat en heltidsutbildning och som antingen varit anmäld hos arbetsförmedlingen i 90 dagar eller arbetat i 90 dagar inom tio månader i direkt anslutning till den avslutade utbildning.
• Den som uppfyller arbets- eller studerandevillkoret får grundbeloppet på 320 kronor per dag.
• För att ha rätt till inkomstrelaterad ersättning, 80 procent av tidigare lön, måste en arbetslös ha varit medlem i en a-kassa i ett år och nått upp till arbetsvillkoret under medlemstiden.
• Medlemskap i en a-kassa kan man få genom arbete eller efter avslutade studier. Inträde genom arbete uppnås genom att arbeta i genomsnitt minst 17 timmar i minst fyra veckor under en period av fem veckor.
• Avgiften till en a-kassa är relaterad till den genomsnittliga dagpenningen som utbetalas i just den kassan plus administrationsavgifter: Den är 131 procent av den genomsnittliga dagpenningen, som är drygt 600 kronor, vilket blir lite över 800 kronor. Till det kommer i runda slängar 400 kronor i administrativa kostnader. Detta ger en årlig avgift på ungefär 1.200 kronor.

  Nivån Hur länge? Tak för a-kassan Indexering Rätt till a-kassa Avgift Skatteregler
Gällande regler 80 procent av tidigare lön. Ingen bortre gräns, långtidsarbetslösa placeras i aktivitetsgarantin. 730 kronor om dagen, efter 100 dagar 680 kronor. Nej. Rätt till ersättning genom studier eller arbete. I genomsnitt 100 kronor per månad. Den sammanlagda avgiften är drygt 4 miljarder kronor. Avgiften till a-kassan är avdragsgill i deklarationen.
Socialdemokraterna Som i dag. Som i dag. 930 kronor om dagen, efter 100 dagar 880 kronor. Nej. Som i dag. Som i dag. Som i dag.
Vänsterpartiet 90 procent på sikt. Som i dag. 930 kronor – ingen sänkning efter 100 dagar.  Ja. Som i dag,  men reglerna ska vara enklare. Som i dag. Som i dag.
Miljöpartiet Som i dag. Som i dag. Som i dag. Nej. Som i dag. Som i dag. Som i dag.
Borgerliga alliansen
(m, fp, kd,c)
80 procent. Efter 200 dagar 70 procent. Efter 300 dagar en jobbgaranti
som ger 65 procent.
300 dagar, men 450 dagar för den som försörjer barn. Därefter jobbgaranti, där den som inte deltar förlorar ersättningen. 680 kronor. Nej. Bort med möjligheten att få rätt till ersättning genom studier. Krav på 80 timmars arbete per månad för att få rätt till ersättning genom arbete
– i dag är kravet 70 timmar.
Höjda avgifter med 10 miljarder kronor. Den enskildes höjning ska maximalt vara 300 kronor per månad. Avgiftshöjningen blir större i kassor med hög arbetslöshet, eftersom varje kassa ska bära sina egna kostnader. Slopat skatteavdrag för avgiften till a-kassorna.

Läs också: Mitten spelar högerrytter