Mer pengar, men framför allt högre kvalitet, i all offentlig verksamhet. Ett tryggare samhälle och insatser som skapar förutsättningar för fler jobb och färre arbetslösa. Det är i koncentrat moderaternas topprankade frågor inför höstens riksdagsval.

Kvalitet är ett återkommande begrepp hos moderatledaren Fredrik Reinfeldt när han talar om trygghetssystem, försäkringar, omsorg och skola.

– Det vore förskräckligt om valet utvecklades till en offentlig strid om vem eller vilket parti som ger mest till den ena eller andra gruppen eller den ena eller andra verksamheten. Jag vill hellre diskutera vad vi får för pengarna och vad som kan göras för att bättre utnyttja gemensamma resurser, säger han.

Det är årets varmaste dag när vi träffas på Mynttorget i Stockholm. Men moderatledaren ser oväntat sval och bekväm ut i värmeböljan. Är det drömmen om snar semester som får honom att stå ut? Men så är det inte. Den tog han redan i april, väl medveten om att valets tuffaste period återstår.

– Valet handlar framför allt om jobben och förutsättningarna för fler människor i arbete och färre på bidrag, säger han och inleder en lång utläggning om hur en sammanhållen politik för fler jobb innebär åtstramning, men också morötter.

Medveten om kommande brister
Att framför allt arbetslöshetsförsäkringen stramas åt och som mest blir 300 kronor dyrare i månaden för var och en duckar han inte för. Inte heller den sänkta ersättningen i sjukförsäkringen och hotet/löftet om att riva upp den nyligen beslutade höjningen av taken i sjuk- och föräldraförsäkringen tvekar han om.

– Nej, säger han. Vi står för våra förslag eftersom vi tror att skillnaden mellan arbete och bidrag bör öka, inte minska. Vi vill använda alla medel för att få tillbaka sjuka och arbetslösa i arbete.

Kritiken av besparingarna som riktats mot arbetslösa och sjukskrivna samt skattelättnaderna enbart till dem som arbetar, inte förtidspensionärer eller sjukskrivna, har varit hård alltsedan de presenterades. Men moderaterna och den borgerliga alliansen står kvar vid det som skissades redan i Bankeryd hösten 2005. I grunden handlar förslagen, enligt moderatledaren, om ett vägval där borgerligheten satsar på ökande skillnader mellan personer i arbete och dem som försörjs på olika typer av bidrag.

– Vi blir ofta angripna, inte minst av fackföreningsrörelsen, för den ena delen av våra förslag, men sällan för helheten, säger han och pekar på sänkt inkomstskatt och sänkta arbetsgivaravgifter. Enligt våra beräkningar innebär förslagen ett ekonomiskt plus på en tusenlapp i månaden för normala inkomsttagare.

Internt försvar
Lika vältalig och engagerad som han är kring åtstramningar och skattelättnader för både löntagare och företagare blir han i sitt försvarstal för kollektivavtalens överlägsenhet i förhållande till lagstiftning.

– Det är många i mitt eget pari som inte förstår storheten i det system med kollektivavtal i stället för lagstiftning som Sverige valde för snart 100 år sedan. Internt diskuterar jag ofta hårt och intensivt om storheten i vårt historiska vägval. Systemet medger snabba omställningar av verksamheter både upp och ner. Och parternas stora ansvarstagande under senare år för lönebildningen är ytterligare ett kvitto på en väl fungerande modell, säger han.

Situationen på arbetsmarknaden i Centraleuropa beskriver han som i långa stycken rigid medan det svenska och danska systemet är mycket mer flexibelt och verksamhetsanpassat än vad en lagstiftning någonsin kan bli.

– Jag hedrar verkligen parterna och de insatser de gör. Jag vet att fackföreningsrörelsen attackerar mig i tron att jag är emot kollektivavtalen, men det är jag inte. Jag är beredd att ta kritik i frågor där vi är djupt oense, men inte i den fråga där vi är överens, säger han.

Att hans kollektivavtalskramande överraskat många i hans eget parti är alldeles tydligt och hans formuleringar i LO-Tidningen för något år sedan, om att arbetsrätten i allt väsentligt fungerar väl och inte behöver ändras, har inte heller landat helt perfekt hos hela den egna väljarkåren.

Utbildning inte allt
Hyllningen av kollektivavtalen till trots – det viktigaste för moderaterna är att skapa fler arbeten. Och alla jobb behövs i framtiden, enligt Fredrik Reinfeldt, också de mindre kvalificerade. Det fanns en tid, medger han självkritiskt, då många såg ständig utbildning och uppgradering av alla jobb som lösningen på alla problem. Verksamhet som slogs ut eller flyttade skulle helt enkelt ersättas av produktion med högre tekniskt innehåll som krävde stadigt högre kunskaper.

– I dag tvingas vi konstatera att det inte är sant, eller rättare sagt, det räcker inte för att få tillbaka alla i arbete. Också arbeten som är mindre kvalificerade krävs för den som inte orkar prestera 100 eller fler procent i arbetslivet. Alla varken vill eller kan skaffa sig en högre och högre utbildning.

Argumentationen för införandet av skattesubventioner för hushållsnära tjänster baseras bland annat på den här uppfattningen. Och just tjänster hör framtiden till, enligt moderatledaren som åberopar internationella studier om Sveriges strukturella problem.

– Vi har en underutvecklad tjänstesektor och om antalet jobb som behövs ska uppstå så är det i de här branscherna. Exakt var och vilka är omöjligt att förutse eftersom vi inte lever i en kommandoekonomi. Men entreprenörerna och vår syn på dem och förutsättningarna för verksamhet är mycket viktigt för att öka sysselsättningen, säger han.

Att mycket arbete inte blir utfört, eller som han uttrycker det blir illa utfört, utan att skapa sysselsättning beror också till en del på att göra-själv-mentaliteten är mycket stark i Sverige, kanske starkare än på många andra håll.

– I ett land där Martin Timell blir hjälte är detta ett påtagligt inslag i vardagen och det är mycket jobb som skulle kunna utföras professionellt av människor som kan och inte glada amatörer, säger han – och framhåller sig själv som ett strålande exempel på en person som inte ska snickra eller utföra praktiska arbeten. Jag tror jag kan göra mer nytta på andra områden, säger han.

Citerar Mao
För att få färre arbetslösa och fler i arbete krävs, enligt Fredrik Reinfeldt, ett batteri av åtgärder och Ams förblir i moderaternas Sverige en viktig aktör, men med mycket mindre centralstyrning. I sin iver att beskriva lokala initiativ lånar han sitt bildspråk från ordförande Mao som sa: Låt tusen blommor blomma.

– Lägg ner länsarbetsnämnderna, de är ett kontrollorgan för centralmakten, och ge arbetsförmedlingarna frihet att forma sina egna blandningar av de åtgärder och insatser som krävs.

Kraven på den enskilde som är arbetslös måste också vara höga, fastslår han och pekar på behovet av pendling och flyttning för att få jobb. Men också i den bästa av världar finns risk för utanförskap.

– Det krävs särskilda stödinsatser för kvinnor, unga, äldre och invandrare som har svårare än vita medelålders män på arbetsmarknaden. Annars blir de kvar i utanförskap, säger han.

FAKTA: John Fredrik Reinfeldt
Född: Den 4 augusti 1965.
Bor: Villa i Täby norr om Stockholm.
Familj: Gift med Filippa, kommunalråd i Täby, och tre barn.
Karriär: Medlem i moderata ungdomsförbundet 1986. Ordförande i Borgerliga studenter – Opposition ´68. Civilekonom 1990 och invald i riksdagen 1991. Ordförande för moderata ungdomsförbundet 1992. Skrev boken Det sovande folket 1993.  Gick till hårt angrepp på moderatledaren Carl Bildt efter valförlusten 1994. Blev utskälld av riksdagsgruppen. Ute i kylan under flera år. 2001 och 2002 var han ordförande i riksdagens justitieutskott. Partiledare från den 25 oktober 2003.
Fritidsintressen: Familj, vänner och en och annan bok.
Dold talang: En hejare på att laga korvgryta.

5 snabba fp-svar om arbetsrätten:

  • Behövs en proportiona-litetsregel i konflikträtten? Nej, men fler parter borde sluta avtal liknande Industriavtalet.
  • Ska sympatiåtgärder förbjudas? Nej.
  • Ska medlares be­­fogenheter att skjuta upp varslade stridsåtgärder öka?Nej, men parter som uppträder i likhet med Industriavtalet är önskvärt.
  •  Ska det finnas särskilda ungdomsavtal med lägre löner och sämre anställningsskydd än för andra grupper? Nej.
  •  Ska arbetsgivare lockas att anställa eller behålla äldre arbetskraft till lägre sociala kostnader? Ja. 

Läs också: Maria snookar rätt på 40.000 jobb
Läs också: Göran vill se mer skräddarsytt
Läs också: Lars karriär tog fart längs spåren
Läs också: Maud stuffar sig till framgång
Läs också: Låga löner Lars jobblösning

Nästa vecka: Göran Persson satsar på grön tillväxt